Det är framförallt elitidrottare som ligger på om nya hjälpmedel. Det handlar om att hitta nya sätt att analysera idrottsprestationer, förbättra idrottsutövarens teknik och att åskådliggöra sporten på nya sätt.

Nya hjälpmedel på g

Isak Josefsson i Umeå är glad motionär. Ibland använder han sig av ”digital pepp”.

– När jag springer använder jag en slags GPS som räknar hur långt jag har sprungit och hur snabbt det går, säger han.

Nationellt vintersportcentrum i Östersund arbetar för att ta fram nya, bättre hjälpmedel till idrottare. Ett exempel kan vara hur man som skidåkare ska sätta i stavarna när man stakar, eller hur trådlös sensorteknik mäter hockeyspelares hastighet, syreupptagningsförmåga och kraftöverföring i skridskon.

– Det finns en stor efterfrågan på idéer och råd om hur man ska kunna träna bättre. Modern teknik hjälper oss att förstå, säger HC Holmberg, professor i idrottsvetenskap.

Vanliga motionärer som vill ha koll på sin träning använder appar, stegräknare, aktivitetsarmband, smarta klockor och träningsklockor. Detta är den snabbast ökande kategorin inom hemelektonik.

Plåsterliknande sensorer

Men snart kommer ännu bättre grejer.

– Det är en dramatisk utveckling med olika sensorer som snarare är som plåster. Med dem kan man redan idag mäta en del blodmarkörer, säger HC Holmberg.

Ett scenario skulle kunna vara att jämföra sin upplevda trötthet med hur mycket kraft man faktiskt använder, och att på så sätt få veta hur mycket ork man har.

Idag kan publiken få detaljerad fakta om atleter under pågående tävling, men i framtiden kan man vänta sig betydligt mer information.