Det vita ridhuset på Strömsholm är mer än bara en träningsarena för Jens Fredricson.

– Det är traditionsrik mark, säger han. Man har ridit här i hundra år. Det är något visst som gör att man skärper till sig lite och sträcker på sig.

Att det skulle bli hästar som dominerade i Jens Fredricsons liv var förutbestämt. Föräldrarna bodde på en gård och var båda hästintresserade och så hade han en bror som red. Men han provade på en hel del andra sporter innan han bestämde sig.

– Jag spelade mycket fotboll, hoppade höjd och höll på med annan friidrott, konstaterar han. Jag är mycket sportintresserad.

Höga förväntningar i Göteborg

Arbetet på Strömsholm innebär bland annat att träna och instruera nya hopplöften. Carin Zachrisson är en av dem.

– Jens har lärt mig att allt blir vad man gör det till, förklarar han. Allt sitter egentligen i hjärnan och har man bestämt sig för att rida i Världscupen någon gång så måste man ge sig på att man klarar av det.

För Jens väntar nu världscuptävlingarna i Göteborg i april.

– Jag har höga förväntningar, medger han. Min största förväntning är att jag ska kunna prestera på den högsta nivån. Jag tänker inte låta något gå dåligt.