I de flesta länder och skolsystem är det otänkbart med skattefinansierade skolor som får ge vinst.  

Inte i Sverige. Men att plötsligt sätta stopp för ett stort antal befintliga skolor är förstås politiskt känsligare än att aldrig låta dem starta. 

I dag går en kvarts miljon elever i friskolor, de flesta är privata och vinstdrivande. Den största aktören är Academedia som börsintroducerades i juni. Nu finns även Internationella Engelska skolan, med 16.000 elever, på börsen. Båda koncernerna har haft riskkapitalister som ägare ett antal år. 

”Stoppa riskkapitalister” 

Efter John Bauer-koncernens konkurs har det närmast varit fritt skytte på riskkapitalister i debatten om välfärden, framför allt inom skola.

Jan Björklund tyckte riskkapitalister var så problematiska och kortsiktiga att han som skolminister lovade att stoppa dem. Anders Borg lovade som finansminister att stoppa dem, och Socialdemokraterna har förstås inte velat vara sämre. När jag träffade Stefan Löfven i samband med Academedias börsintroduktion i somras snarast skärpte han formuleringarna om hur illa han tyckte om vinster i skolföretag.  

”Vi ska stoppa vinstjakten nu”, sa han flera gånger, och lovade att när utredningsförslagen väl var lagda skulle det bli skarpa reformer för att få bukt med vinsterna. 

Nu finns Ilmar Reepalus utredning, med huvudnumret att begränsa vinster till max åtta procent i välfärdsföretag. I november har regeringen lovat komma med sina förslag. 

Tuffa beslut drabbar många

Nu är sanningens minut! Hittills har det varit mest snack, blir det annat nu? 

Idén att stoppa eller begränsa vinster, har varit en fråga om att frånta en liten klick människor möjlighet att tjäna stora pengar. Att hindra Wallenbergare och amerikanska riskkapitalister att tjäna hundratals miljoner på svenska skolor.  

Med friskolejättar på börsen breddas ägandet, och då drabbas betydligt fler av tuffa politiska beslut. För om man förbjuder eller begränsar vinsten, ja då påverkas förstås värdet på ett skolföretag.  

Vid börsintroduktionen i juni släppte Academedia in industrimannen Rune Andersson som ”storägare”.  En tung etablerade industrialist, som skapat tusentals jobb i sina företag genom decennier, och som nu kan borga för det seriösa i vinstdrivande skolor. Skall inte han få göra vinst plötsligt? Även Engelska skolan släpper in investmentbolag, Öresund.  

400 anställda nappade

Men allra mest påtaligt är att självaste staten i form av AP-fonder klev in som storägare i Academedia, och de finns också med i Engelska skolan. Internationella Engelska skolan har också hittat Swedbanks fondbolag Robur som storägare. Vips så har tre miljoner fondsparare blivit ägare i friskolor. Vips har ännu fler svenskar satsat sina framtida pensioner i friskolor, via AP-fonderna. 

Om som grädde på moset finns lärare och personal på skolorna som erbjuds aktier. 400 anställda på Engelska skolan nappade.

”Lärare som satsar på sin egen skola” låter kanske bättre än ”amerikanska riskkapitalister”.  

Att äga en vinstdrivande skola blir plötsligt jättenormalt.

”Två liter mellanmjölk och en skolaktie tack” 

Tjänar stora pengar

Introduktionskursen var 52 kronor, aktien handlades under första börsdagen för drygt 65 kronor och stängde på 68. Upp 25-30 procent alltså. Det motsvarar ett totalvärde på drygt 2,5 miljarder för koncernen. Därmed har såväl nuvarande ägare som tidigare ägare som Swedbank Robur gjort sig en bra hacka, om inget dramatiskt inträffar.  

Och på en enda dag har innehavet i Engelska skolan, gett Swedbanks sparare mer avkastning än ett lönekonto gör på ett decennium. ”Vinster i välfärden” kanske just fick en annan klang för dem.

Och plötsligt blir kanske tanken för politiker att ge sig på vinsterna ännu mer känslig.

Kan bli politisk motståndshandling

Frågan nu efter börsintroduktionerna blir: Vill och vågar regeringen låta AP-fonderna och alla blivande pensionärer förlora pengar, på en politik där skolföretag tappar i värde? 

Vågar regeringen låta vanliga fondsparare förlora pengar, för att man till varje pris skall genomföra löftet att stoppa vinstjakten i välfärden. 

Om dessa frågor blir svårare än de gamla frågorna om klipp och konkurser hos riskkapitalister, och om det ovanliga i att skattefinansierade skolor får göra vinst.  

I så fall kan en börsintroduktion också fungera som en politisk motståndshandling.