Svenskarnas bolån: Färre kossor på isen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Svenskarna har blivit försiktigare med sina bolån och tål också sämre tider, det visar Finansinspektionens årliga granskning av bolånen. Men all denna trygghet som de som äger sin bostad får kan sätta käppar i hjulet för svensk ekonomi i allmänhet, och försvåraför de med mindre pengar att ens få en bostad.

Peter Rawet

Ekonomireporter

Vanligt folk har snabbt tagit till sig varningarna om att de ska vara försiktiga när de köper bostad.

På bara tre år har tre fler av tio bostadsköpare valt att betala av på lånen, alltså amortera. Förra året amorterade nämligen sju av tio bolåntagare, enligt Finansinspektionen. Det här tycker myndigheten är mumma, men de ger sig inte.

Negativt för alarmister

Eftersom Finansinspektionens ”heliga graal” är att folk som mest ska ha lån som uppgår till halva marknadsvärdet på bostaden (det du köpte kåken/lägenheten för) så vill de ändå ha ett amorteringskrav. Det visar sig nämligen att viljan att amortera sjunker när många bostadsägare fortfarande ligger över 50 procents-målet.

Finansinspektionens rapport är negativ läsning för de alarmister som varnat för ett snabbt ”bostadsharmageddon” – att folk likt bostadskrisens USA skall få gå från sina hem så fort räntorna stiger (vilket kommer att hända – någon gång i framtiden) eller inkomster faller bort.

Rapporten visar nämligen att hushållen har blivit stryktåligare för dessa effekter. Trots att bostadspriserna stigit har inte lånen i förhållande till det man har köpt bostaden för eller i förhållande till de inkomster man har stigit, utan är i stort oförändrade.

Lånen på fortsatt hög nivå

För den som ändå vill oroa sig kan man ändå säga att våra lån visserligen inte stiger gentemot våra inkomster men ligger kvar på en hög nivå. Det är just denna höga nivå som får ekonomer att skrika efter mer regler och krav på bostadsköparna. För även om folk kanske inte tvingas att lämna sina hem om bostadspriserna faller så kommer folk att känna sig fattigare och handla mindre prylar och tjänster. Det här kan lägga en våt filt över hela den svenska ekonomin.

Men problemet är att all denna trygghet med regler, krav och ökade avbetalningar innebär i sig att temperaturen kan sänkas i den svenska ekonomin.

En ekonomi som hittills surfat just på vanligt folks köpvilja – en köpvilja som allt mer kommer att gå till boendet. Kruxet för samhällsekonomin är nämligen att det som är bra för din hushållskassa, att du sparar mer, blir när fler gör samma sak att ekonomin i stort bromsar in. Det gäller alltså att hitta rätt balans mellan krav på bostadsköparna och möjlighet att faktiskt kunna köpa sin bostad.

En perfekt storm

När tryggheten ökat för bostadsköparna har det i sin tur också skapat en perfekt storm för de med lite pengar och som saknar bostad:

  • Vi lever i en bostadsbrist som pressar upp priser
  • Låga räntor som över en överskådlig tid kommer att göra det billigare att låna och bidra till att trycka upp bostadspriser
  • Regler som försvårar köp: Bolånetak – du måste ha med dig 15 procent egna pengar när du köper bostad samtidigt som det snart införs ett krav på att du skall betala av på bostadslånet, så kallad amortering
  • Hyresrätt är som alternativt är svåruppnåeligt ens på några årtionden – helt enkelt på grund av brist på boendeformen
  • När det väl byggs hyresrätter är hyrorna höga
  • Kraven på hyresgästerna har skärpt när det gäller storlek och säkerhet för inkomsterna
  • Finansinspektionens rapport visar alltså på ”färre kossor på isen” för de som köpt bostäder. Men det löser inte problemen för dem som är utan bostad med en svag ekonomi – för dem väntar en fortsatt ökenvandring utan tak över huvudet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.