1 200 domar för listade brottslingar

Publicerad

Polisen jagar nu särskilt kriminella som begår många småbrott. De cirka tusen personer som följts i år har sedan årsskiftet dömts över 1 200 gånger visar en sammanställning.

Under trettio år begick Sven Lönn, 48 år, ständigt nya brott.

– Det var allt från stölder och narkotikabrott till rånförsök och vållande till annans död. Jag hade inget hem, mina barn var på fosterhem och min familj tog avstånd, säger han.

För ett par år sedan bröt han med det livet.

– Jag hade fått nog efter tio år på kåken. Det enda kåken gav mig var hat, som jag tog med mig ut när jag muckade, säger Sven Lönn, som i dag arbetar för Kriminellas revansch i samhället (Kris).

Har koll

I ett projekt mot livsstilskriminella, som nu kommit halvvägs, har polisen gjort listor över vanebrottslingar i varje län. Siffran varierar från 12 i Jämtland till den högsta, 194, i Stockholm. Hittills i år har de misstänkts för över 3 000 brott.

– De står för en stor del av brottsligheten, begår brott vanemässigt och har ofta ett pågående missbruk, säger Kalle Wallin, kanslichef på Rikspolisstyrelsen.

Det är knappast nytt att den lokala polisen har koll på kända brottslingar, men från och med i år har arbetet gjorts mer systematiskt.

– Först identifieras rätt individer. Sedan spanar man på dem och ingriper i allt man ser i brottslig väg, säger Wallin.

TT: Kan det inte bli integritetskränkande att vara så pass punktmarkerad av polisen?

– Självklart blir det jobbigt för dem som är föremål för våra insatser, men det finns ett lätt sätt att ta sig ur det, att upphöra med kriminaliteten, säger Wallin, som understryker att polisens arbetsmetoder självklart följer lagen.

Många missbrukar

Sven Lönn är positiv till projektet. Men det finns en gräns för hur mycket just polisen kan göra, säger han.

– Så länge jag är påtänd och kriminell är polisen de sista jag vill snacka med. Om en polis sade att: Jag har en plan för dig, då skulle jag ha sagt: Stick härifrån och håll käften.

Därför krävs ett bra samarbete med socialen och organisationer som Kris, anser Lönn.

Återfallsförbrytarna är ofta missbrukare, 287 personer har under året fått vård.

– Vi inriktar oss på att de ska lagföras för brotten, men tillsammans med andra aktörer måste vi se till att dessa individer också kommer under vård och behandling, säger Wallin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.