Kungaparet i Åtvidaberg den 3 september 2013. Foto: Scanpix

”Alla monarker borde abdikera”

Uppdaterad
Publicerad

Den 15 september är det 40 år sedan Carl Gustaf efterträdde sin farfar på Sveriges tron. Den norske monarkiexperten och medieforskaren Carl-Erik Grimstad tycker inte att kungen förändrats sedan dess.

– De flesta monarker brukar mogna som ett gammalt gott bordeauxvin men jag tycker inte vi har sett det när det gäller Carl XVI Gustaf. Han säger fortfarande konstiga saker, säger Carl-Erik Grimstad.

– Jag brukar säga att han nått en slags kritisk massa där det nästan inte hjälper vad han säger. Det tolkas till det värsta ändå. Ett exempel är intervjun om prinsessan Madeleines graviditet. Den var ”laid back” och humoristisk men det uppfattades inte riktigt så.

– Jag har alltid tyckt att monarker ska abdikera när de uppnår en viss ålder. De borde dra sig tillbaka innan de blir för gamla för att förstå att borde göra det.

– Det gäller även norske kungen Harald men när jag säger det tas det inte särskilt väl emot här i Norge.

”Ingen betydelse för stabiliteten”

Sett över längre tid har stödet för monarkin som styrelseform minskat. Carl-Erik Grimstad tror att vi om ett antal årtionden knappast kommer att ha några monarkier kvar i Europa.

– Det är ett anakronistiskt statsskick. Det är väldigt konstigt att vi i Norden med vår grundmurade demokratiska tradition har kvar monarkin.

– Det är inte en feodal kvarleva. Det är en kvarleva från enväldet. Under feodalismen tillsattes kungen i alla fall genom val.

– Monarkin har ingen betydelse för den politiska stabiliteten. Det är bara en kvarleva, säger Carl-Erik Grimstad.

”Jag vet hur det känns”

Historikern Christopher O' Regan är av annan åsikt. Han tror och hoppas att Sverige kommer att vara en monarki även om 50 år.

– Folk behöver något stabilt som står för kulturarv och kontinuitet. Något som står ovanför det man ofta uppfattar som politiskt käbbel.

O' Regan nämner kungens tal 2005 efter tsunamikatastrofen, då han vid en ceremoni berättade hur det har känts att leva nästan hela livet som faderlös.

– Politikerna hade bråkat om vem som befann sig var och vem som talat med vem efter katastrofen. Och nu kommer statschefen och säger att ”jag vet hur det känns”. Det blev en enorm respons, säger Christopher O' Regan, som påpekar att kungen skrev sitt tal själv.

Driver med dyslexi

Christopher O' Regan medger att monarkin är en ”konstig och ålderdomlig” ordning men tror att den ändå, eller kanske just därför, kommer att finnas kvar.

Han anser att förutsättningarna förändrats väldigt mycket sedan Carl Gustaf blev kung den 15 september 1973. I början fanns ett slags samförstånd med medierna men med tiden har klimatet blivit ett annat.

– Kungen blir kritiskt granskad, ibland aggressivt och till och med osakligt. Det är tyvärr uppenbart att han inte alltid riktigt klarar av det. Senast såg vi det förra veckan vid intervjun om prinsessan Madeleines graviditet. Då visade han lite väl mycket vresighet. Han borde veta bättre, säger Christopher O' Regan.

– Egentligen borde han reagera med vänlighet och överseende men har man det minsta emapti borde det inte vara svårt att förstå hans reaktioner på trycket han varit utsatt för. Till exempel är det fortfarande många som kallar honom ”knugen”, man fortsätter driva med hans dyslexi årtionde efter årtionde.

Christopher O' Regan vill visserligen att monarkin ska finns kvar men medger att det finns en baksida.

 – Vi kan få en statschef som inte alltid fullt ut behärskar alla delar av sitt jobb.

Reducerad till kändis

Enligt Christopher O' Regan har kungarollen förändrats genom århundradena från att ha varit ”konung av guds nåde” via någon slags realpolitiker för att nu ha reducerats till att vara kändis.

Att kungafamiljen nästan bara fungerar som kändisar i folks ögon gör att de flesta inte vet, eller bryr sig om, vad kungen gör som statschef och hur han sköter det jobbet.

– Det är inte många som kan säga vad kungen gör den här veckan. Inte jag heller – men om man tittar på hovets kalendarium är det uppenbart att de inte ligger på latsidan.

Christopher O' Regan är kritisk till att man ofta säger att kungen borde abdikera och lämna över till Victoria.

– I opinionsundersökningar är det 60 procent som inte har förtroende för kungen. Victoria borde få ta över, anser man. Men på vilka grunder tycker man det? Har han misskött sitt jobb som statschef?

– Jag lovar att vi skulle få veta om han kom berusad till ett fabriksbesök eller inte dök upp när han skulle inviga en skola, säger Christopher O' Regan.

Två vitklädda brudar

Monarkin är som sagt i ständig förändring enligt Christopher O' Regan. Ett exempel var kronprinsessan Victorias besök på gaygalan i vintras.

– Det var ett litet men betydelsefullt steg. För de flesta av oss är det kanske självklart men det visar monarkins svåra balansgång mellan starka traditioner och behovet att anpassa sig till samtiden.

– Jag minns hur vissa traditionalister upprördes över att Victoria skulle gifta sig med en man av folket, en gyminnehavare från Ockelbo. Men tänk om Victoria blivit kär i en kvinna. Två vitklädda brudar bredvid varandra vid altaret i Storkyrkan – det skulle nog uppröra ännu flera, säger Christopher O' Regan.

Näst längst på tronen

Carl Gustaf blev kung den 15 september 1973 sedan hans företrädare på tronen Gustaf VI Adolf, hans farfar, avlidit.

När Carl XVI Gustaf blev kung gällde en annan regeringsform. I den regeringsform, som gäller sedan 1 januari 1975, har kungen fråntagits allt direkt politiskt inflytande.

Carl XVI Gustaf har varit kung i 40 år. Bara en kung har suttit på tronen längre sedan Sverige år 1544 blev ett arvkungadöme.

Gustaf V, nuvarande kungens farfarsfar, var kung i 43 år, nämligen från 1907 till 1950.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.