Den svenska Kriminalvården har stått i internationellt fokus den senaste tiden. Hos generaldirektören Nils Öberg har den internationella pressen stått på kö för att få en förklaring till att Sverige tvärtemot de allra flesta länder har allt färre interner på anstalterna.
– Det är naturligtvis intressant att konstatera den reaktion som utvecklingen i Sverige väcker utomlands. Det illustrerar att vår situation är radikalt annorlunda än många andra länder. Det som är roligt med det är också att man uppmärksammar att vi har kommit så långt i arbetet med att fylla tiden i kriminalvården med ett meningsfullt innehåll, säger generaldirektör Nils Öberg.
Rättsväsendet förvånat
Nya siffror från Kriminalvården visar at de senaste årens trend fortsätter. I oktober i år var 4377 personer intagna. Det skall jämföras med toppåret 2004 då motsvarande siffra var 5722 personer. Skillnaden är alltså 1435 personer och förklaringen är inte alldeles enkel.
För de nästan alla inom rättsväsendet står frågande inför den nya situationen.
– Det har blivit en nyhet i den internationella pressen men de här siffrorna är så pass färska att vi ännu inte hunnit forska kring den här minskningen, så vi kan inte säga något riktigt detaljerat om den här minskningen, säger Magnus Hörnqvist kriminolog på Stockholms Universitet.
Ändrade straff
Men det finns en handfull teorier. En teori tar avstamp i flera prejudicerande domar i Högsta domstolen under två års tid, där HD sänkte straffen för narkotikabrott.
– Om man tittar på statistiken kan man misstänka att det handlar om mildare domar i narkotikamål eller narkotikarelaterad brottslighet. Men det kan också vara så att domstolarna i allmänhet dömer till alternativa påföljder till fängelse. när det gäller kortare straff. Alltså olika former av skyddstillsyn, säger Magnus Hörnqvist.
Generaldirektör Nils Öberg tror att domstolarna har sänkt straffsatserna:
– En förklaring som vi tror spelar roll är hur domstolarna dömer. Där har vi och många andra den uppfattningen att domstolarna under flera års tid dömt ut mildare straff för grov brottslighet.
Renovering och utbildning
För Kriminalvården innebär den nya situationen att man kan bygga om och renovera anstalterna och vidareutbilda personalen.Generaldirektör Nils Öberg uppskattar att Kriminalvården och staten sparar in ett antal tiotal miljoner kronor på minskningen som kan spenderas på renovering och utbildning av personal.
Frågan är dock om trenden med minskad beläggning på fängelserna kommer att fortsätta?
– Det här är ett bra exempel på hur svårt det är att förutsäga framtiden. Hade du varit här för fem år sedan så hade jag nog trott att den ökning vi såg på slutet 1990-talet skulle fortsätta och nu har vi en minskning. Det är väldigt svårt att förutsäga hur det kommer att gå, säger Magnus Hörnqvist kriminolog på Stockholms Universitet.
– De stora frågan för oss i kriminalvården och rättsväsendet är om det här är en tillfällig nedgång eller om det är en varaktig trend? Jag tror att vi resonerar ungefär så här;
ser vi en så här snabb förändring och som historisk är rätt ovanlig, måste vi räkna med att vi kan se en lika snabb förändring åt andra hållet. Och det är det vi måste rusta oss inför, säger generaldirektör Nils Öberg på Kriminalvården