Inspektionen skriver i ett pressmeddelande att det ofta finns stora skillnader inom skolor och mellan skolor hos samma skolhuvudman. En orsak är att ”styrkedjan brister mellan lärare och rektor och mellan rektor och huvudman när det gäller undervisningen och skolans trygghet och studiero – områden som är avgörande för elevens möjligheter att nå goda resultat”.

– Nio av tio kommunala huvudmän får kritik, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen, på en pressträff.

Inspektion av cirka 6.000 skolor

Rapporten, som lämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), bygger på inspektioner av cirka 6.000 skolor och enkätsvar från 400.000 elever, skolpersonal och föräldrar.

Ann-Marie Begler säger att många rektorer vill ha hjälp och stöd.

– Vi ska ge råd och vägledning. Vi ska utveckla vår vägledning till kommuner och fristående skolor.

Samarbete med Skolverket

Begler säger också att inspektionen kan skapa mest förändring i de svagaste miljöerna, och man ska därför arbeta mer med de skolor som har svagast resultat.

Ett samarbete inleds också med Skolverket, som ska ta vid och stödja kommuner och fristående huvudmäns utvecklingsarbete.

Granskning välkomnas

Att Skolinspektionen under de kommande åren ska granska och besöka skolor välkomnas av utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Det här ger en god grund för det fortsatta utvecklingsarbetet, säger han.

– Vi vill lämna den situation bakom oss att vi haft en skoldebatt där utbildningsministrar skyllt på kommuner, säger Gustav Fridolin.

Fridolin vill ha ökat statligt ansvar

Skolinspektionens rapport ger en dyster bild av läget i skolan.

– Det allvarligaste är att så många elever lämnar nionde klass utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Här ges förklaringar till varför det ser ut på det sättet. Elever upplever otrygghet i skolan, skolledare och lärare upplever att man är lämnade ensamma med sitt uppdrag och inte får det stöd och de verktyg man behöver, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Rapporten sätter också ljuset på kommuner och friskolor som inte har någon bra bild över sin egen verksamhet och också de kan uppleva att de står ensamma utan stöd. Det aktualiserar frågan om skolan borde förstatligas igen. Fridolin går inte riktigt så långt, men vill att staten tar mer ansvar.

– Det talar definitivt för ett ökat statligt ansvarstagande. Det måste ske i samverkan med den lokala nivån, med rektorn på skolan och den kommunala eller fristående huvudmannen, säger Fridolin.