Polisen ska fokusera på det som är brottsligt, inte ”på tiggeriet eftersom det inte är brottsligt”, säger Sara Kvarnström, pressekreterare på Rikspolisstyrelsen, till nyhetsbyrån TT.

Anledningen till beslutet är att polisen ser ett behov av bättre kunskap om gruppen för att använda resurserna rätt.

”Förebådar grövre våld”

Livet som tiggare på Sveriges gator är hårt. Under den senaste tiden har många brott rapporterats in. I Göteborg hällde en butiksägare en hink kallt vatten över en tiggare och i både Malmö och Stockholm har läger brunnit.

Historikern Helene Lööw skrev på DN Debatt tillsammans med Christer Mattsson, grundare av Toleransprojektet, att ”enstaka kränkningar och våldshandlingar förebådar grövre, organiserat våld”.

De skriver också att när en gräns har överskridits och ett tältläger har tänts på så ”ökar sannolikheten för att detta kommer upprepas på andra ställen”.

”De kallar mig hora”

I Göteborg träffar vi rumänska Daniella Alexandrova som sitter utanför en affär och tigger, hon berättar om hur hon har förnedrats.

– De ropar på mig från bilen, de kallar mig hora, de är inte kloka, säger hon.

Men hoten och förnedringen kommer inte bara utifrån, det är även internt bland de som tigger på svenska gator. Ungraren Janos Ranoi vittnar om hur han och hans familj hotas av andra tiggare.

– Det är ju väldigt många som kommer hit. De sitter utanför affärer, på gatorna – överallt. De blir inte glada när vi dyker upp. De försöker jaga bort oss på alla möjliga sätt, genom hot...

Är det de andra tiggarna som ställer till problem?

– De ser oss som konkurrenter för när vi berättar om våra problem och delar ut lappar till folk så vill svenskarna förstås hjälpa oss.

Hur visar de att de vill jaga bort er?

– De är aggressiva och gestikulerar och knuffas. De hotar med att ta dit hela gänget och döda oss.

Färdigt nästa höst

Förutom hot och förnedring mot tiggarna ska polisen i sin kartläggning även gå in på om det förekommer någon organisering. Sedan ska hela rapporten presenteras nästa höst.