Den amerikanska kammaneten hör inte till det svenska ekosystemet, men har setts här sedan mitten av 2000–talet. Just nu är mängden i svenska vatten större än någonsin, visar en mätning i Gullmarsfjorden vid Lysekil.

–Den här maneten kan föröka sig jättesnabbt, säger Lene Friis Möller, marinbiolog på Göteborgs universitet.

Problemet med kammaneten är också att den äter upp stora mängder djurplankton, vilket får två konsekvenser: Algblomningarna blir värre, vilket kan leda till syrebrist och att utbudet av plankton för fiskarna att äta minskar.

–Det måste påverka fiskbeståndet, säger Lene Friis Möller.

Forskarna har ännu inte tittat på om så är fallet på Västkusten. Men fiskenäringen känner viss oro.

–Vi vet ju inte vad den kan ha för påverkan på hela kedjan, det är alltid så med främmande arter, säger Per–Olof Ivarsson, räkfiskare och styrelseledamot i Yrkesfiskarna.

Kammaneten har tidigare slagit ut fiskbestånd i exempelvis Svarta havet. 2007 fanns oro för att maneterna skulle påverka fisket i Östersjön.

–Men där fanns det inte alls lika många kammaneter som det gör på Västkusten nu, säger Lene Friis Möller.