En graviditet kan innebära en stor påfrestning på kroppen, och många gravida kan inte fortsätta att arbeta som vanligt. Omkring sju av tio gravida är hemma från jobbet någon gång under de sista tre månaderna före förlossningen. Den som har ett fysiskt ansträngande arbete eller risker i arbetsmiljön kan ansöka om graviditetspenning, vilket ungefär var femte gravid får.
Merparten som söker graviditetspenning beviljas det, och andelen har ökat de senaste åren. 2011 fick ungefär var femte kvinna avslag på sin ansökan, två år senare gällde det var tionde kvinna.
För snäv
Men fler gravida borde kunna beviljas ersättningen, enligt en studie från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Ett arbete som normalt sett inte är fysiskt påfrestande kan bli det på grund av graviditeten. Men det tar Försäkringskassan sällan hänsyn till, enligt ISF.
– Definitionen av vad ett fysiskt påfrestande arbete är blir ofta för snäv. Det är viktigt att Försäkringskassan beaktar att exempelvis foglossning kan göra det jobbigare att stå, böja sig och bära, säger Nina Karnehed, projektledare på ISF.
Ett vägledande utslag finns från Högsta förvaltningsdomstolen, som i fjol beviljade en frisör med foglossning och ryggvärk graviditetspenning – inte för att hennes arbete i sig var tungt, utan för att hon tvingades stå och arbeta i en obekväm ställning vilket mot slutet av graviditeten blev mycket krävande.
ISF konstaterar att graviditetspenningen, som den är utformad i dag, inte utgör ett tillräckligt stöd för kvinnor med nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditeten. Många tvingas skarva med föräldradagar eller ta ledigt på egen bekostnad. Av dem som får nej till graviditetspenning beviljas en stor andel sjukpenning i stället.
– Det tyder på att de här kvinnorna faktiskt inte orkar arbeta. Får de inte graviditetspenning hamnar de i socialförsäkringen i alla fall, säger Nina Karnehed.
Framför allt är det sjuksköterskor, kassapersonal och försäljare som blir sjukskrivna när de nekas graviditetspenning.
– Det skulle kunna vara kategorier som i högre utsträckning borde omfattas av graviditetspenningen, säger Nina Karnehed.
Kan omplaceras
Det är hög tid att se över lagen, anser ISF.
– Arbetslivet har förändrats mycket sedan 1980-talet, både vad gäller i vilka yrken som gravida arbetar och vilka arbetsuppgifter de har, säger Nina Karnehed.
Granskningen visar samtidigt att färre gravida sannolikt skulle beviljas ersättning om Försäkringskassan oftare utredde arbetsgivarens möjligheter till omplacering.
– I dag kan arbetsgivaren uppge att det inte finns någon annan tjänst för en narkossjuksköterska på en viss avdelning. Men om Försäkringskassan skulle undersöka frågan vidare, hur det ser ut på hela sjukhuset, så skulle kanske fler kvinnor ges möjlighet att fortsätta arbeta, säger Nina Karnehed.