Den småskaliga livsmedelsförädlingen ökar. Bakom ligger en medveten satsning, men också att det ligger rätt i tiden med lokalt producerad mat. Det menar Paulina Rytkönen, docent i landsbygdsutveckling vid Södertörns högskola.

– Det är en global trend. Vi vill ha kvalitetsprodukter. Det är livsstilsfrämjande och säger något om vem vi är, och vi har en längtan efter den där maten vi fick när vi var barn, säger hon.

Trots att livsmedelsförädling och gårdsbutiker fortfarande är en mycket liten del av det svenska jordbruket, har det enligt Paulina Rytkönen stor betydelse.

– Dels har du en marknad som blir allt mer centraliserad och för vissa produkter är världsmarknadspriserna allt lägre. Om du också kan ha ett gårdsmejeri på gården, kan du leverera en del av din mjölk till industrin och producera ost av för en annan del. Det ger mervärden som gör att du kan klara dig mycket bättre, säger hon.

Kunskap i marknadsföring

Just nu studerar hon vad som gynnat utvecklingen i andra länder, där den småskaliga lokala produktionen kommit längre.

– Man ska ha en tydlig målvision, involvera olika aktörer och se till att folk samverkar, alltså den offentliga sektorn, turistsektorn, servicenäringen, primärproducenter och livsmedelsförädlade. Alla behövs för att det här ska gå vägen.

Dessutom tror hon att det behövs utbildning i marknadsföring och turism

– Ofta omfattar den här verksamheten inte bara produktionen utan du har turism också. Då behöver man värdskap. Vad händer när jag på gården inte bara är en jätteduktig bonde utan också ska bedriva hotell eller restaurang. Det är helt andra verksamheter, där man kanske inte alla gånger har den erfarenhet som krävs, säger hon.