Det var på eftermiddagsdansen, den där dagen för tio år sedan. Birgitta Nordling uppfattade att hennes kavaljer hade norrländsk accent.

– Jag kommer från Långsele, viskade Hans Näsman i Birgittas öra.

– Ja, men där har ju jag en moster! sa Birgitta.

Båda var de ensamma sedan deras partners avlidit, men sedan den dagen är de ett par, Hans är 88 år i dag och Birgitta är 76. De har bytt vänskapsringar sedan fem år.

– Vi är vänner – och kanske lite mer, säger Birgitta.

Gemensamma intressen

De har inga planer på att flytta ihop. Nej, båda har sina liv och intressen, men de har också mycket gemensamt. Båda är väldigt intresserade av sina släkters historia. Och det finns beröringspunkter. En bonde som levde i Örbäck i Långsele socken på 1600-talet återfinns i bådas släktträd.

– Så vi är faktiskt lite släkt, konstaterar Birgitta.

Fasta rutiner

– Vi träffas vanligen fyra dagar i veckan, säger Hans Näsman. Det tycker jag är lagom, jag har ju också mitt eget liv.

De har fasta rutiner. Mogen dans på tisdagar, torsdagar och var annan fredag. Lördagar och söndagar löser de korsord och ser på TV.

Och så är det förstås släktforskningen, det stora gemensamma intresset.

Barnen nöjda

När de inledde sin relation var Birgitta lite orolig för vad hennes avlidne mans faster skulle tycka.

– Men hon tog Hasse till sitt hjärta på en gång, säger Birgitta. Om vi träffas utan att Hasse är med så frågar hon alltid efter honom. Hon tycker han är så rolig.

Hans har två vuxna barn.

– Jag tror att min dotter tycker det är bra att jag har Birgitta, säger han. Förr kunde hon oroa sig och ha dåligt samvete för att jag satt ensam. Det var ju besvärligt för henne. Hon hade ju sitt att sköta med barn, jobb och hem.

Alla är vinnare

Hans och Birgittas relation stämmer väl överens med aktuell forskning på vad nya relationer på äldre dagar innebär. Resultaten från ny forskning tyder på att både det nya paret och deras omgivning är vinnare.

Hans och Birgitta tycker livet är roligare nu. Den påtvingade ensamheten är borta och deras nätverk har blivit mycket större. Dom får ju del av varandras släkt och vänner.

De har kvar sin frihet och kan välja om de vill träffas eller inte.

Saknar tid

En relation som ingås så här sent i livet är förmodligen den sista. Hans är väl medveten om det.

– Jag uppskattar mitt liv och har det väldigt bra, säger han. Det är bara en sak jag saknar och det är tid. Tiden är knapp.