Ryktet om det annorlunda äldreboendet på Tjörn är vitt spritt och personalen ställer gärna upp för att berätta om hur man lyckas skapa ett trivsamt och hemlikt boende för de gamla.
Kajsa Kristensson har tidigare arbetat på det traditionella sättet i äldrevården. Nu arbetar hon enligt den så kallade Tubberödsmodellen och skillnaden är stor.
– Här är ett vi-tänk. Vi är jämlika och det kommer inga order uppifrån.
Vidgad yrkesroll
Kajsa har vidgat sin yrkesroll. Förutom den rena omvårdnaden är hon delaktig i den långsiktiga planeringen, hon har full inblick i budget och kan påverka ekonomin. Här får hon utlopp för alla sina personliga resurser.
Arbetet planeras utifrån de boendes behov och det innebär ett flexibelt arbetssätt. Kajsa och de flesta av hennes kollegor har deltid, något som underlättar schemaläggningen och håller nere kostnaderna, men som också resulterar i tunnare lönekuvert.
– Vi finns ju alltid till hands för de boende och flexibiliteten medför att jobbet är intensivt. Jag har väl aldrig jobbat så hårt som jag gör nu. Så jag tycker det är lagom att jobba cirka 80 procent.
Drivs som intraprenad
Tubberöd ligger i Skärhamn på promenadavstånd från havet. Det drivs av kommunen i Tjörn som en så kallad intraprenad. Det innebär att personalen har tagit över hela ansvaret för ekonomi och planering.
Man får inte mer pengar än något annat kommunalt boende. Överskott får sparas eller spenderas och underskott måste regleras inom verksamheten.
Flexibla tider
Här finns inga arbetskläder och inget personalrum. De gamla bestämmer själva när de ska gå upp på morgonen eller när det är läggdags. Maten lagas i egna köket och matsedeln görs upp tillsammans. Ibland hjälps man åt med hembakt till fikat. Klockan 13 serveras middagen, som lunchen kallas här på västkusten.
– Middagen är ju dagens höjdpunkt, säger Kajsa Kristensson. De flesta vill äta då, men är det någon som vill äta senare så lägger vi undan maten. Det är ju en valfrihet, så gör vi alla hemma.
Daglig kontakt med djur
På Tubberöd finns höns, kaniner och katter. Det bidrar till hemtrevnaden. Många av de gamla har själva haft husdjur och uppskattar den dagliga kontakten med djuren.
– Torsten sitter och väntar utanför min dörr varje morgon berättar Iris Wimnell och syftar på den ena huskatten.
Iris bor i en radhuslägenhet i annexet till Tubberöd. Hon har ett speciellt förhållande till Torsten och han uppskattar hennes goda torrfoder.
Förtroliga samtal
Vid förmiddagskaffet på den soliga altanen hamnar Kajsa Kristensson i ett mycket förtroligt samtal med en av de äldsta kvinnorna. De sitter tätt ihop i hammocken. Samtalet är lågmält, nästan viskande. Kvinnan anförtror sig åt Kajsa som håller om och smeker tröstande. Några minuter senare sitter de och skrattar gott.
– Jag har bara känt henne en kort tid, säger Kajsa. Det är fantastiskt att vi så snabbt har fått en så tät relation. För henne är jag bara Kajsa – inte en av undersköterskorna.
Kajsa tycker inte att hon ger ut för mycket av sig själv.
– Nej, så länge jag får tillbaka förtroenden och värme känns det bra. Men skulle jag inte få den här feedbacken och leenden och kramar, då skulle jag nog inte orka med det intensiva jobbet. I dag fick jag någon att må bra. Det räcker för mig.