Med ett undantag har den totala kommunalskatten, inklusive landstingsskatten, i genomsnitt i landets kommuner ökat varje år sedan 2008. Nästa år får invånarna i 85 kommuner, eller fyra av tio svenskar, ytterligare höjd skatt. Och fram till 2018 räknar kommunsektorn med att behöva höja skatten ytterligare.
I snitt kommer varje svensk därmed att 2018 betala ungefär 370 kronor mer i månaden eller 4.460 kronor mer per år i kommunalskatt än 2008, baserat på en lön på 30.000 i månaden, enligt TT:s beräkningar.
– Vi har utgifter som ska finansieras och så behöver vi ha ett överskott i sektorn på en procent, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Äldre och unga
Framför allt är det den demografiska situationen som kräver höjda skatter. Fler blir äldre, men skolan slukar också mer pengar och läkemedlen kostar mer.
– Vi levererar mer välfärd och kvalitet än någonsin tidigare. Men, och det ska vi komma ihåg, vi levererar inte så bra som vi borde på skolans område, säger Anders Knape (M), ordförande för SKL.
Då räcker det inte att fler jobbar och betalar skatt. Det räcker inte heller med att staten skjuter till mer bidrag till kommunerna, SKL räknar med tillskott på två procent per år. Det kommer att behövas höjda skatter i alla fall, enligt Anders Knape.
Samtidigt har staten sänkt skatten på arbete, genom det så kallade jobbskatteavdraget, med cirka 2.000 kronor i månaden.
Finns något samband?
– Inget direkt samband, men det finns ett samband mellan de prioriteringar man gör från statens sida, säger Knape.
Hade staten höjt statsbidraget till kommunsektorn mer hade förmodligen kommunerna och landstingen inte behövt höja skatten lika mycket – det är kommunicerande kärl, resonerar Anders Knape.