Runt 500 gäster brukar komma var och en av de tre kvällar det är öppet i Immanuelskyrkan – julafton, juldagen och annandagen.

– Det är öppet för alla och gratis. Det är många som är akut bostadslösa, EU-medborgare, ensamma och fattiga pensionärer, människor som är ofrivilligt ensamma, som inte har det här med familj och ett stort socialt kontaktnät. Sedan blir det fler och fler unga människor som söker något annat än den kommersiella hetsen, som gärna delar julen med andra människor, berättar Magnus Helmner, som är projektledare:

Många söker också något vettigt att göra för att hjälpa andra. De ställer upp som volontärer eller skänker mat, bakverk och julklappar: 

– I år är det 250 frivilliga som hjälper till. Under julen är det också många, som i likhet med våra gäster, har råkat ut för något i livet, en skilsmässa till exempel, som gör att det känns meningsfullt att fira ihop med andra.

– Vi vet allihop att det där lyckade julbordet och den där fantastiska familjefesten, den är skör, den är bräcklig. Tankar som att ”det hade lika gärna kunnat vara jag som inte har den” bygger upp någon slags nervositet kring att få vara med kring det där julbordet, säger Magnus Helmner.

”Jobbig högtid”

Ett annat initiativ är Ny Gemenskap i Västberga utanför Stockholm där frukust serveras till dem som behöver, framför allt hemlösa. Här finns också ett stödboende för runt 20 personer, mest män.

Jocke Berglund har efter 20 års missbruk påbörjat sitt nya drogfria liv, och det lyser i ögonen på honom när han berättar att han ska fira julen tillsammans med sin fru och sin familj på Ny Gemenskap och sedan ska de också ta en sväng till julfirandet i Immanuelskyrkan.

– Det blir första gången jag går dit, så det ska bli kul. Det är fin stämning i kyrkan på jul, tycker jag.

Men julen känns inte helt okomplicerad för Jocke:

– Jag tycker att det är en jobbig högtid, så jag tycker det är lite svårt. Jag saknar min son, som jag inte kommer att fira med. Det är både och det här med julen, det är så hypat runt omkring. Det är synd att det är så, för det är svårt att koppla av och njuta.

”Känns bättre att prata”

Claudio Eulefi är också före detta missbrukare och tycker att julen är jobbig utan familjen, men han ska också gå till julfirandet i kyrkan.

–Jag ska träffa Jocke och andra som bor här, prata lite med personalen, då känns det bättre.

När vi frågar hur han skulle känna om han inte hade det alternativa julfirandet att gå till säger han att han skulle känna sig väldigt ledsen:

– Jag tänker på tråkiga saker och det är därför jag inte gillar december månad, jag kände mig väldigt deprimerad för ett par veckor sedan, jag saknade min familj och sådär.

”Mysigt att se barnen”

På Immanuelskyrkan väntar julklappar.

– Vi har samlat in ungefär 150 julklappar från allmänhet i Stockholm, säger Daniel Andersson, när han kommer släpande på en stor säck som han lämnar in i barn- och familjerummet i Immanuelskyrkan i Stockholm, inför julfirandet.

– Barnen är det viktiga här i samhället. Är de glada, kommer de växa upp och fortsätta vara glada, och då får vi ett bättre samhälle.

Anette Kyhlström arbetar med socialt arbete i samfundens samarbetsorganisation Hela Människan och har i många år engagerat sig i den här typen av julfirande.

– Det är jättemysigt att se när barnen kommer och först kliver in lite försiktigt sådär, men sedan förstår att det är deras rum, att de får fira jul där.

– Det är många barn som inte får fira jul tillsammans med sina föräldrar om de inte kommer hit. Min erfarenhet är att det blir fler och fler föräldrar som säger att de inte får träffa sina barn om de inte har någonstans att gå med dem, för att de är fosterhemsplacerade eller så. Då kan de ju komma hit, det är en drogfri plats och det finns trygga vuxna runt omkring, och då får de komma och fira jul med sina föräldrar och känna att det verkligen är jul. Det känns bra.

– Det kan vara årets stressigaste dag, säger Monica Ahlberg som är diakon i Immanuelskyrkan, medan hon rusar omkring och tar emot gåvor, styr upp möbleringen inför morgondagens middagsdukning och svarar i telefonen säkert ett tiotal gånger medan vi är där.

– I år har vi fått så mycket julklappar till barnen, så i år kanske de får två var, till och med. Det är glädjande att så många tänker så mycket på dem som inte har en jul att fira på ett ”vanligt” sätt, säger Monica Ahlberg som är diakon i Immanuelskyrkan. 

– Många kommer hit alla tre dagarna och sedan längtar de till nästa jul när det är över...