Lärlingselever utan praktikplats

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens försök med lärlingsutbildningar har lockat flera friskoleföretag att satsa, och de har vuxit snabbt. Men SVT:s granskning visar att elever blivit utan praktik. Vissa har fått bygga färdigt sina egna skollokaler i stället. Allt utan att Skolinspektionen märkt något.

På privatägda Yrkesgymnasiet i Umeå går gymnasieelever lärlingsutbildningar för att bli till exempel frisörer, byggare och elektriker. Det är bara ett och ett halvt år sedan skolan startade, men ägarna har redan hunnit starta tre skolor till och få tillstånd till ytterligare nio över hela landet.

Lärlingsutbildningen ska till stor del vara förlagd ute på arbetsplatser. Men SVT får veta att elever har blivit utan praktikplatser. Flera arbetsgivare berättar också att de inte vill ta emot gymnasielärlingar från skolan.

-Det har ju egentligen inte hunnit bli så mycket av det. De har ju inte fått ut tillräckligt många i praktik, vad jag förstår. Jag vet ju hur det är att få ut elever från de kommunala skolorna, säger Mats Danielsson.

Svårt att ordna praktikplatser

Mats Danielsson är projektledare på elföretaget YIT och lärare för elever på den kommunala Dragonskolan. Han vittnar om att det inte alltid är populärt på arbetsplatser att tala om att det kommer tre nya praktikanter på måndag.

-Och ska man då ha flera stycken, i ett år eller två, det tror jag blir jätteproblem faktiskt, säger Mats Danielsson.

Eleverna på Dragonskolan får sin undervisning i skolan de första två åren. Eleven Alexander Olov Brändström installerar en lampkontakt.

-Det här är ju ganska grundläggande. Det här lär vi oss i ettan, och det är ju trots allt över två år sedan. Det är inget svårt. Jag tror nästan att du skulle klara det här med en kort genomgång, säger han till SVT:s reporter.

Elever fick bygga skollokaler

Men på Yrkesgymnasiet fanns inte ens lokaler för den undervisning som eleverna skulle få på skolan. Det noterade Skolinspektionen i våras, vid den kontroll de gör av nystartade friskolor. Ändå godkände Skolinspektionen skolan, eftersom rektorn uppgett att ingen elev blivit lidande.

Hur kan ni tänka att ingen har blivit lidande, är det inte så att man behöver lokaler?

-Nej, men vi kan inte tänka. Utan vi säger ju att rektor anger det, säger Anette Nybom, avdelningschef på Skolinspektionen.

Men SVT får veta att det är skolans egna elever som bygger färdigt lokalerna, ibland i stället för praktik på en arbetsplats.

-Rent generellt är det ju så att elever ska ju inte användas i stället för arbetskraft om man behöver reparera, bygga eller göra någonting, säger Anette Nybom.

Yrkesgymnasiets ägare och ledning vill inte svara på frågor i en filmad intervju för Rapport. Att eleverna får bygga färdigt lokalerna tycker inte ägaren Raja Thoren är något problem, säger han. Rapport får inte heller komma in i skolan och filma eller intervjua elever.

Skolinspektionens första granskning efter starten var en halvtimmes intervju med rektorn och en rundvandring. En djupgående granskning blir det först 2012 när de går igenom alla skolor i Umeå.

Elever kan ju gå en hel utbildning från början till slut på den här skolan, utan att ni går igenom ordentligt hur det funkar?

-Ja, men det gör vi ju inte på någon annan skola heller. Det skiljer ju inte fristående skolor från kommunala skolor, säger Anette Nybom.

Kristina Lagerström

kristina.lagerstrom@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.