Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet. Foto: Scanpix

”Sveriges politik mot hatbrott har kört fast”

Uppdaterad
Publicerad

Svenska FN-förbundet föreslår att en ny myndighet  bör inrättas för att bekämpa rasism och etnisk diskriminering.

Detta står i en rapport inför förhöret med Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté nu på torsdag.

Redan 2010 föreslog delegationen för mänskliga rättigheter att Sverige borde inrätta en myndighet fär mänskliga rättigheter men hitttills har inget hänt.

Nu för Svenska FN-förbundet fram kravet på nytt. Enligt förbundet måste en oberoende nationell myndighet för mänskliga rättigheter  inrättas om Sverige ska kunna driva en verklig antidiskrimineringspolitik.

– Strukturell rasism, diskriminering och hatbrott gör att många människor i Sverige lever i otrygghet. Genom att bland annat inrätta en oberoende myndighet för övervakning och kompetensutveckling i MR-frågor kan regeringen sätta fart på den antidiskrimineringspolitik som har kört fast, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Rasistpropaganda sprids

Enligt Svenska FN-förbundet saknar Sverige en tydlig strategi för att bekämpa hatbrott och och förbundet pekar också på att rasistiska organisationer fortsätter att sprida propaganda på nätet och i skolor. Dessutom skriver förbundet i rapporten att samer och romer möter fortsatt diskriminering .

Bland de rekommendationer som FN-förbundet lämnar till FN:s rasdiskrimineringskommitté finns följande:

– Inrätta med FN:s stöd en nationell och oberoende myndighet för mänskliga rättigheter direkt under riksdagen. MR-kommissioner finns i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder.

– Utveckla en enhetlig definition och tolkning av begreppet hatbrott och utbilda polis, åklagare och domare om relevant lagstiftning. Dessutom vill förbundet  att  anställda i skola, bostadsbolag och vården utbildas för att motverka diskriminering i vardagen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.