Ockupationen av den västtyska ambassaden 1975

Uppdaterad
Publicerad

Torsdagen den 24 april 1975 ockuperades den västtyska ambassaden i Stockholm av sex medlemmar ur Baader-Mainhof-ligan. De tog ambassadpersonal som gisslan.

Gisslantagarnas krav var att 26 fängslade västtyska terrorister samt ledarna för Baader-Meinhof skulle släppas fria. Men den västtyska regeringen vägrade att gå med på kraven.

Gisslandramat på den västtyska ambassaden ledde till att den tyske militärattachén Anderas von Mirbach och handelsattachén Dietrich Stoecker mördades.

Den svenske justitieministern Lennart Geijer ledde förhandlingarna med gisslantagarna. Även statsminister Olof Palme hade ett samtal med ockupanterna. Det enda de kunde erbjuda var fri lejd ut ur landet.

Dramats upplösning kom 23.47 då ambassadens övervåning sprängdes. En av terroristerna, Detlef Schulz, dog vid sprängningen.

De fem terrorister som överlevde kunde kort därefter gripas. De utvisades snabbt ur landet.

För att den snabba utvisningen skulle bli möjlig beslöt statsrådet Anna-Greta Leijon att rikets säkerhet fick gå före de skadade terroristernas hälsa.

Regeringen kritiserades för utlämningen då en av terrosristerna var så svårt skadad att en läkare ansåg att det var direkt olämpligt att genomföra en flygtransport.

Rapport

Fakta Baader-Meinhof-ligan

* Baader-Meinhof-ligan, eller RAF (Röda arme-fraktionen), fick sitt namn efter medlemmarna Andreas Baader och Ulrike Meinhof.

* Gruppen var en terroristorganisation eller statsgerilla som de själva kallade sig.

* Fraktionen var verksam mellan 1970 och 1998 och mördade ett drygt dussin högt uppsatta tyskar, i huvudsak industrimän, jurister och politiker.

* Många av gruppens medlemmar satt fängslade under 1970-talet. Flera av dem dog i fängelse.

* Under det som kom att kallas den ”tyska hösten” 1977 utförde RAF kidnappningar, mord och flygplanskapningar för att befria fängslade centralfigurer.

* Enligt RAF var Västtyskland en fascistisk fortsättning på Tredje riket eftersom den ltä nazister och krigsförbrytare sitta kvar på sina gamla poster som om ingeting hade hänt. Genom våldsaktioner ville RAF samtidigt visa att staten var sårbar.

* Efter 1990-talet har RAF-medlemmar frigivits ur tyska fängelser. De flesta lever i dag ett anonymt liv.

YLE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.