– En orsak att man inte polisanmäler är att man är medveten om att det är påfrestande att bli förhörd och att det är osäkert om en anmälan leder till något. Varför ska man utsätta sig för att behöva återuppleva en plågsam händelse flera gånger inför människor som man uppfattar att de inte tror på en riktigt? säger hon.

– Ett annat skäl till att många inte anmäler är att det i vår kultur ännu lever kvar en inställning att det är nog ändå är kvinnans fel och ansvar och att hon känner någon form av skam och skuld över det inträffade.

Lagen har ändrats så att begreppet våldtäkt även omfattar sex med någon som är i en ”särskilt utsatt situation” i stället för ”hjälplöst tillstånd”. Men det räcker inte, menar Madeleine Leijonhufvud.

”Sex kräver samtycke från båda”

– Det handlar om att man måste försäkra sig om att den andra personen vill vara med om en sexuell handling. Sex kräver samtycke från båda. Jag är optimist och övertygad om att vi kommer att få en sådan lagändring om samtycke. Men det är svåra frågor att driva. Det finns många gamla kulturella uppfattningar som vi måste förändra, säger hon.

Våldtäkter och sexuella övergrepp är ett folkhälsoproblem, menar Madeleine Leijonhufvud. Därför är det så viktigt inte bara för individen utan för hela samhället att lagen och attityderna ändras.

Sätter djupa spår

– Tio procent av alla kvinnor har varit med om detta. Även män. Den här typen av kränkningar sätter långtgående och djupa spår. Skadorna är stora. Vi måste använda de medel vi har, som till exempel lagstiftning, för att ge dem upprättelse.

För många unga flickor och även killar har våldtäkter och sexuella övergrepp lett till att de har fått uppfattningen om sig själva att de är värdelösa, säger Madeleine Leijonhufvud.

– Det kan ha lett till att de kastat sig ut och sålt sig – det är unga människors liv som blivit förstörda. Många läkare jag har talat med har vittnat om detta: för att läka såren är det viktigt att man blir trodd. Att de inte vill anmäla är ett stort och sorgligt problem. Det gör att offren aldrig kan börja sin rehabilitering.

Ökad kunskap behövs

Ökad kunskap och kompetens i domstolarna är viktigt för att förbättra bemötandet av våldtäktsoffren, säger hon.

– Många har frivilligt valt att vidareutbilda sig i de här frågorna, men tyvärr det oftast de som redan är medvetna. För att få vara med och döma i sådana mål borde det vara obligatoriskt att ha den kunskapen. Så att det blir rätt och man inte åstadkommer nya skador hos målsäganden.

Det har gjorts stora insatser för att utbilda poliser och åklagare, säger hon, men det blir fortfarande påfallande många friande domar.

– Det är väldigt få fall som ens når domstolarna och ändå är det så hög frekvens med friande domar. Som lagen ser ut i dag krävs det mycket bevisning. Man ska inte bara bevisa att man varit särskilt utsatt, utan det krävs också för varje enskild man – de är ofta flera – att han måste ha insett att det var en sådan situation. Det är märkligt i Sverige 2013!

Frågor även till gärningsmannen

Med en lagändring så att samtycke krävs för sex, skulle det inte handla lika mycket om ifall man blivit tvingad eller hotad utan mer om frågan om sexet var frivilligt eller inte, menar Madeleine Leijonhufvud.

– Då måste man också ställa frågor till den som är anmäld. Frågorna bör även handla om hur den åtalade betedde sig. Ofta är det flera män inblandande och flickor som är mycket unga. Man bör fråga männen: Hur gjorde du? Det behövs inte som lagen är utformad i dag.

Organisationer som stödjer dem som utsatts är viktiga, säger hon. Det är också viktigt att offren snabbt får ett målsägarbiträde och att de får berätta sin historia i lugn och ro, utan att behöva ta om och ta om.

– De ska inte hela tiden behöva få kränkande frågor om tidigare sexuella erfarenheter, hur de vad klädda och så vidare.