Foto: TT

Säpo: Vi arbetar dygnet runt mot terrorn

Uppdaterad
Publicerad

Varannan svensk litar inte på att regeringen och myndigheterna har förmåga att förhindra ett terrordåd i Sverige, visar en ny undersökning av TNS Sifo som SVT kan presentera i dag. Men det svenska folket ska inte oroa sig. Det säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

– Tillsammans med polisen står vi väl rustade för att motverka den här typen av hot.

Enligt en ny Sifo-undersökning tror var tredje svensk att Sverige riskerar drabbas av ett terrordåd. Samtidigt har lite mer än varannan, 53 procent, ganska eller mycket lågt förtroende för regeringen och myndigheteras förmåga att förhindra en attack.

– Vi arbetar dygnet runt, året runt för att inget ska inträffa. Vi kan aldrig garantera att inget någonsin ska hända, men vi gör allt för att upptäcka hoten i tid och förhindra att något händer, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

– Säkerhetspolisen har tillsammans med dansk polis avvärjt ett attentat mot Jyllandsposten och dessutom avvärjt två terrorattentat i närtid.

Hotnivån höjdes

Sifos undersökning kommer bara veckor efter terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo, och det efterföljande gisslandramat, i Franrike – och en belgisk anti-terroroperation som resulterade i två döda och ett gripande.

Men hotnivån i Sverige är oförändrad, säger Fredrik Milder. Det har den varit sedan oktober 2010, då Nationellt centrum för terrorbedömning ändrade till en förhöjd nivå.

– Man ser inte att de här händelserna har någon bäring på Sverige. Men värt att tänka på är att en förhöjd nivå är relativt högt. Att den inte är höjd betyder alltså inte att vi mindre hotnivå än tidigare.

Anledningen till att man höjde hotnivån 2010 kan Fredrik Milder inte gå in på i detalj, men han säger att det då handlade om ett närstående attentatshot.

– Det var ett specifikt, men inte omedelbart, hot.

Håller samtal med återvändare

Terrororganisationen Al-Qaida har tagit på sig ansvaret för dåden i Paris. Samtidigt kommer rapporter om allt fler svenskar som reser till Syrien och Irak för att strida med Islamiska Staten.

Säpo har i nuläget kännedom om 40 återvändare, främst från Irak och Syrien, och man arbetar kontinuerligt med att hålla samtal med personer som antingen planerar att resa – eller kommit hem efter att ha stridit.

– Samtalen ska ha en reducerande effekt på de här personerna. Vi måste ju ta ställning till varje individ som återvänder, mål att träffa varje individ som återvänder, säger Fredrik Milder.

”Ett jättesvårt arbete”

Varför tror du att så många svenskar oroar sig för ett terrordåd?

– Uppmärksamheten kring IS och andra al-Qaida-inspirerade miljöer, om grymheter de utfört som man sedan tar med sig hem när man reser tillbaka från krigszonerna – det är allvarligt och oroande. Men vi bedömer att bland återvändarna kommer de flesta inte att planera attentat i Sverige, utmaningen är att hitta de som kan tänka sig att gå från tanke till handling, säger Fredrik Milder och fortsätter:

– Det svenska folket ska inte leva med oro för terrorattentat.

Hur kan du säga det?

– För att Säpo och polisen står väl rustade för att motverka den här typen av hot. Om ingenting händer har vi gjort ett bra jobb.

Betyder det att den franska säkerhetspolisen inte gjort ett bra jobb?

– Det här är ett jättesvårt arbete, det är ett pussel som är otroligt svårt. Om en person gör allt den kan för att undvika bli upptäckt, då har man en väldigt svår situation. Men jag vill inte recensera den franska säkerhetspolisens arbete.

Undersökningen

1.087 personer har svarat på frågan ”Hur stort förtroende har du för regeringen och myndigheteras förmåga att förhindra terroristattentat i Sverige?”

Mycket högt förtroende: 2 procent

Ganska högt förtroende: 39 procent

Ganska lågt förtroende: 40 procent

Mycket lågt förtroende: 14 procent

Vet ej/Vill inte svara: 5 procent

Undersökningen gjordes 20 januari 2015

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.