Sedan några år tillbaka kan vem som helst av oss till exempel läsa en kurs i datavetenskap på MIT eller en kurs i statistik på Harvard. Kurserna kallas för MOOC – massive open online course – och är just öppna och gratis för alla.
Nu hakar svenska lärosäten på trenden. Till våren erbjuder bland annat Lunds Universitet och Chalmers sina första MOOC:s, och Karolinska Institutet har redan under hösten gett två kurser – ”Explore statistics with R” och ”Behavioral Medicine: A Key to Better Health”, som tillsammans har haft 55.000 personer registrerade, från nästan hela världen.
Marknadsför Sverige
För Karolinska Institutet har det varit självklart att ta fram egna MOOC:s.
– Vi behöver föra ut vår kunskap även utanför universitetet. Vi lär oss mycket och plockar hem ny kunskap om hur vi gör bättre utbildningar, och det sista är att marknadsföra Karolinska Institutet och även marknadsföra Sverige som en utbildningsnation, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på Karolinska Institutet.
Utvecklingen går fort, och det startas fler och fler MOOC:s. Det gör att konkurrensen om studenterna hårdnar. Det ser Jan-Olov Höög som en drivkraft.
– Vi ska ut och konkurrera även globalt. Så gör vi inom forskningen och nästa steg är att vi måste konkurrera även utbildningsmässigt globalt och därför är det viktigt för Sverige att vi är med här, säger han.
Universitet kan få en ny roll
Utvecklingen av MOOC:s kan också påverka de traditionella lärosätena. Per Ödling är professor i telekom vid Lunds tekniska högskola.
– Det blir en strukturomvandling som i många andra branscher, som musik eller film, säger han.
Ödling tror att det om några år kommer att finnas en handfull lärosäten som är riktigt stora och producerar det bästa materialet. Sedan finns det lokala enheter, som examinerar det studenten lärt sig på andras material.
– Om de läser det för mig i min sal eller på nätet från Stanford eller MIT, kommer jag i framtiden inte att bry mig. Jag kommer bara att kontrollera kunskapsnivån. Examinationen kanske vi har kvar, men innehållet måste vi acceptera kommer från annat håll, säger han.
Få slutför en MOOC
Samtidigt ifrågasätts värdet av att läsa en MOOC. De ger inga högskolepoäng och de flesta som registrerar sig slutför inte kurserna. Kurserna på Karolinska Institutet har ungefär 3.500 personer slutfört helt.
Att få går klart tror Jan-Olov Höög beror på att en del överskattar sin egen förmåga och tidsåtgången, men också att målet är ett annat än vid vanliga studier.
– Det är kunskapen man är ute efter, inte betyget.
Framtiden tycker han är svår att sia om.
– Det här är början på något som vi inte riktigt vet vart det slutar, säger han.