Men fortfarande är det bara en tredjedel som vill att Sverige går med i försvarsalliansen. När Natotoppmötet inleds i dag är det i ljuset av situationen i Ukraina och ett förändrat säkerhetsläge i Europa.

För svensk del kan det innebära ytterligare ett steg närmare Nato och i förra veckan beslutade regeringen att öppna för Nato-styrkor på svensk mark. 

Minskat motstånd

Nu visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av SVT att motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap minskar. I dag är det 32 procent som säger nej jämfört med 50 procent för ett halvår sedan, en minskning med 18 procentenheter.

– Motståndet ökade i början av Ukrainakrisen, då blev det som starkast. Vanligtvis har folk varit tveksamma och inte kunnat besvara frågan men då blev det tydligt att de sa nej. Det är det som har förändrats nu. De som tydligt sa nej då är i dag tveksamma eller kan inte besvara frågan, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

FP vill se Sverige i Nato

Folkpartiet är det enda av riskdagspartierna som driver på för ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen.

– Jag noterar att motståndet minskar och det tolkar jag som att det beror på den oro som många människor känner över utvecklingen i Ryssland, säger FP-ledaren Jan Björklund. 

Men är vi inte redan i praktiken medlemmar i Nato?

– På många sätt är vi det men den stora skillnaden är att som fullvärdig medlem har man en garanti om hjälp om vi utsätts för hot, det har man inte om man inte är medlem.

Fortfarande vill bara en tredjedel att Sverige går med i Nato.

– Det har att göra med en lång tradition av neutralitet och alliansfrihet. Det kan ta betydligt längre tid att vända den opinionen till en positiv inställning, säger Toivo Sjörén.