Inrikes

Svenskens lånefest ökar mest i Europa

Uppdaterad
Publicerad

Finansminister Anders Borg har ofta kritiserat grekerna för deras stora skuldsättning. Men det är svenskarna som ökar sitt lånande mest av alla i Europa för tillfället. Nu höjs varningsropen.

-Innan vi får kriser ser vi ofta snabb bolånetillväxt, säger Bengt Hansson på Statens Bostadskreditnämnd.

Trots allt fokus på skuldkrisen i södra Europa är det i Sverige som utlåningen till hushållen ökar snabbast. I dag har hushållen lån på mer än en och en halv gånger årsinkomsten. Det är mer än en fördubbling jämfört med hur lånen såg ut 1970.

Lånar mer, och mer

SVT:s Rapport har med hjälp av Statens bostadskreditnämnd, organisationen OECD och Europeiska centralbanken ECB tagit fram statistik över bostadslåneutvecklingen för hushållen i de europeiska länderna.

Svenskarna och Sverige har de senaste fem åren haft den högsta tillväxttakten på bolån i Europa. Det betyder att svenskar lånar mer och mer varje år och månad jämfört med året innan.

Sverige ligger även internationellt mycket högt. I en jämförelse mellan 17 OECD-länder, inklusive USA och Australien, ligger Sverige i topp.

Varningsrubriker avskräcker inte

Sedan 2001 har svenskarna ökat sina bostadslån med över tio procent varje år förutom under finanskrisåret 2008 då lånettillväxten sjönk till 9,9 procent.

Den höga ökningstakten bröts något i år i med stigande räntor och internationell börs- och skuldoro.

Men trots det senaste årets stora fokus på överbelåning, skuldkris och risker med för lågt eget kapital fortsätter ändå svenskarna att öka sin lånebörda. I år har ökningen inte varit lika kraftig som tidigare men genomsnittet är ändå en 7-procentig ökning jämfört med förra året.

I september, då oron kring skuldkrisen i Europa påverkade Stockholmsbörsen som mest, ökade lån till bostäder med cirka 6 procent.

Sverige ligger internationellt sett högt även när det gäller total hushållsskuldsättning i förhållande till BNP. Men det finns de länder som ligger ännu högre än Sverige. Bland dem Danmark och Nederländerna.

Knut Kainz Rognerud

knut.rognerud@svt.se

Fakta: Svensken och lånen

Svenskarnas stora kärlek till lån är en relativt ny företeelse. Svenskarna har historiskt under 1900-talet haft ett relativt högt privat sparande och en låg skuldsättning.

Men under 80-talet när fastighetspriserna steg bidrog statliga räntesubventioner och hög inflation till att svenska boköpare tog på sig allt större lån.

Sedan kom fastighetskraschen för 20 år sedan, många tvingades minska sina skulder och hushållen blev under ett kort tag försiktigare med att skulsätta sig.

Men i mitten på 90-talet steg lånekurvan igen.

År 1970 hade hushållen, enligt SCB, lån motsvarande 77 procent av årsinkomsten. I dag har vi mer än dubbelt så mycket i lån i förhållande till hushållsinkomsten.

Det andra kvartalet i år var skulderna 162 procent av årsinkomsten.

Det betyder att en familj som har en årsinkomst på 600.000 kronor i dag har skulder på närmare en miljon kronor.

För 40 år sedan hade en familj med samma årsinkomst skulder på cirka 460.000 kronor i genomsnitt.

SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.