SVT har gått igenom Teliasoneras revisionsberättelser sedan affärerna med Uzbekistan och Azerbajdzjan inleddes 2007. Revisionen har kostat aktieägarna cirka 40 miljoner kronor om året. Det är mer än företagsledning och styrelse tillsammans. Men revisionsberättelsen ryms på en halv A4:a.
Där finns bara standardiserade formuleringar om att man inte funnit några ”väsentliga felaktigheter”. Flera år i rad är det exakt samma ord och formuleringar. Och revisorerna har varje år förbehållslöst godkänt bokföringen och förordat ansvarsfrihet för ledning och styrelse. Detta samtidigt som media och storägare i flera års tid kritiserat och rest frågor kring flera av företagets affärer i diktaturstater.
Reagerar över hur lite de skrivit
Korta revisionsberättelser är inte ovanligt i storföretag, men Aktiespararnas vd, Carl Rosén reagerar när han ser hur lite Teliasoneras revisorer skrivit.
-Det är konstigt. Revisorerna borde passa på att lyfta sådant som dom tycker är problematiskt.
Revisorer är ofta erfarna och kompetenta, och har säkert en magkänsla av var det kan finnas problem, säger Rosén.
Teliasoneras revisorer, Pricewaterhousecoopers är världen största revisionsföretag, med kontor och experter över hela världen. Revisorerna har motsvarande 20-25 personer på heltid, året om, som bara arbetar med Teliasonera, allt för att kunna vara oberoende granskare som kontrollerar alla viktiga affärer och att ledningen inte döljer något och säkerställer att bokföringen är korrekt.
Revisorerna har också rätt att se alla papper, och ställa frågor till ledningen.
Men Teliasoneras vd Lars Nyberg säger att inga revisorer ställt några frågor till honom om Takilant och miljardbeloppen till Gibraltar.
-De har inte ställt några sådana frågor till mig i alla fall, säger Nyberg till SVT.
Vill inte svara på några frågor
SVT har upprepade gånger frågat företagets kommunikationschef Thomas Jönsson om vi kan få svar av finanschef, eller andra i ledningen, om de fått frågor från revisorerna om dessa affärer.
Teliasonera svar är att man inte vill ge några svar, med hänvisning till pågående utredning. Exakt vad revisorerna sagt internt är alltså svårt att veta. SVT har i flera veckors tid försökt få kommentarer och svar från Pricewaterhousecoopers, men bolagets vd, Hans Börsvik, meddelar att man inte vill svara på SVT:s frågor.
Företaget Takilant i skatteparadiset Gibraltar tog i olika omgångar emot 2 miljarder från Teliasonera i olika utbetalningar, för en 3G-licens. Affärerna avslöjades av Uppdrag granskning och utreds nu av Ekobrottsmyndigheten. Åklagare har tagit 200 miljoner i kvarstad från Takilant och utreder misstänkt mutbrott eller penningtvätt.
Einar Häckner är expert just på revision och har skrivit fackböcker i ämnet. Han har drivit ett forskningsprojekt med Luleå tekniska högskola och Mittuniversitet om framtidens revisorer.
Han reagerar allra mest på SVT:s senaste avslöjande, där Teliasonera skulle ta över en mobiloperatör i Azerbajdzjan. Förutom att man skickade en köpesumma till ägarna, betalades ytterligare minst 200 miljoner till personer i USA, efter en begäran av regimen i Baku. De gick till personer Teliasonera själva uppgett att man inte riktigt vet vilka det är.
Vilka tog emot pengarna?
-Det låter märkligt om man inte vet vilka dessa personer är som tar emot pengarna. Det borde revisorerna försökt reda ut mycket bättre, säger Häckner.
Professorn menar att revisorer trots alla resurser inte kan se eller kolla allt, utan tvingas prioritera.
Men enligt uppdraget skall man fokusera dels på väsentliga affärer, alltså dom största beloppen, dels skall man lägga extra kraft på potentiella risker. Affärerna i diktaturstater med omvittnat stora problem med korruption, uppfyller båda kriterier, menar Einar Häckner, vilket borde gjort revisorerna extra uppmärksamma.
Det kan dock finnas en förklaring till att revisorerna till synes gjort så lite, enligt Häckner.
-De kan ju ha fått vilseledande uppgifter från ledningen. Ofta är revisorn hänvisad till att lita på uppgifter man får från företagsledningen.