Inrikes

Foto: TT

Typografins svarta får fyller år

Uppdaterad
Publicerad

Det omdebatterade, barnsliga, hatade och samtidigt väl använda typsnittet Comic Sans fyller 20 år. Och än kommer det att leva länge, enligt typografiforskaren Arina Stoenescu. – Jag säger bara grattis!

Typsnittet, som liknar handstilen hos en mellanstadieelev, används både i reklamsyfte när man vill ha ett personligt tilltal och i bostadsrättsföreningens uppmaning på anslagstavlan i tvättstugan.

– Det har blivit så hatat för att det har använts på fel sätt i fel sammanhang. Allt som skulle se lite personligt och barnsligt ut skulle typograferas i Comic Sans, vilket det inte var tänkt för, säger Arina Stoenescu på Södertörns högskola.

Enligt Stoenescu har typografin både en textuell och visuell betydelse och kan därför skapa irritation när utseende och innehåll inte stämmer överens.

– Typsnitt är som kläder. Man har till exempel inte vantar på sommaren.

En speciell ställning

Arina Stoenescu säger att toleransen för den här typen av typsnitt har ökat, mycket på grund av den tekniska utvecklingen som både ökat användningen och spridningen av olika typsnitt. Men Comic Sans har en speciell plats i våra hjärtan.

– Vi har laddat Comic Sans med så mycket innebörd. Vi har fått en slags hat-kärleksrelation till typsnittet, vilket gör att det kommer att överleva, till och med längre än andra liknande typsnitt.

Fakta: Comic Sans

 * Comic Sans, ett handstilsinspirerat teckensnitt, skapades av typografen Vincent Connare 1994, under tiden han arbetade med en testversion av programmet Microsoft Bob.

 * Från början var det meningen att Comic Sans skulle ersätta det mer strikta Times New Roman, som enligt typografen användes felaktigt i Microsoft Bob.

 * Microsoft valde att inkludera Comic Sans i operativsystemet Windows 95, kontorsprogrammet Microsoft Office och webbläsaren Internet Explorer, vilket bidrog till typsnittets spridning.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.