Enligt Läkemedelsverkets beräkning vaccinerades 60 procent av befolkningen, och av dessa var drygt 1,5 miljoner barn.

Men siffrorna är osäkra eftersom landstingen saknar vaccinregister för halva befolkningen. Det gör det svårt för myndigheterna att följa upp vaccinationstäckning, skyddseffekt och biverkningar. Något som blivit högaktuellt när antalet biverkningsrapporter om narkolepsi fortsatt att öka i olika åldersgrupper.

”Inte acceptabelt”

Vi frågade Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, hur han ser på att landstingen saknar vaccinregister för halva befolkningen.

–Man kan säga att det egentligen inte är acceptabelt, men jag är kanske inte så förvånad för att vi inte hade systemen då. Massvaccinationen var en väldigt akut åtgärd, så det fanns inte riktigt tid för att bygga upp dem heller, säger Göran Stiernstedt.

Mamma: ”Hur hade de tänkt sig att det skulle gå till?”

14-åriga Emelie Olsson är ett av de barn som drabbades av narkolepsi efter att hon tagit sprutan.

Hennes mamma Marie Olsson har svårt att förstå hur myndigheterna kunde vaccinera över fem miljoner människor med ett oprövat vaccin, utan att ha någon uppföljningsplan.

–I början när vi träffade myndigheterna sa de att det var väldigt svårt att få in information om till exempel vaccinbatcher eftersom det inte fanns något gemensamt system för det i Sverige. Då undrar man ju hur de hade tänkt sig att den här uppföljningen av biverkningar skulle gå till. Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

”Vi måste vara bättre förberedda nästa gång”

Det är Smittskyddsinstitutet som har ansvaret för vaccinövervakningen i Sverige. Här håller man med om att uppföljningen borde ha skötts bättre.

–Ja, det är en jättesvår brist i nuläget. Det är klart att det gick väldigt fort, vi hade kunnat vara bättre förberedda och nu vi måste se till att vi är bättre förberedda inför nästa gång, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.

Vi riskerar att hamna i samma situation igen

Från och med årsskiftet införs en ny lag om ett nationellt obligatoriskt vaccinregister. Tanken är att det ska bli lättare att följa upp effekterna av en vaccination.

Men den nya lagen gäller bara för barnvaccinationerna i det allmänna programmet, som till exempel polio och stelkrampsvaccin. Vaccinationer mot influensa ingår inte.

I nuläget riskerar Sverige alltså att hamna i samma situation igen, om en ny pandemi skulle drabba landet.

Varför har man inte lärt av det som har hänt och inkluderat influensavaccinationerna i den här nya lagen om ett nationellt vaccinregister?

–Därför att de här vaccinationerna ges på så olika ställen och personal, så det går inte riktigt att använda samma system för båda sakerna, utan vi måste tänka ut något annat för pandemivaccinationerna, säger Annika Linde.

Tycker du att det bör finnas ett register för influensavaccinerna?

–Absolut, då får man möjligheter att följa upp ordentligt vad som har hänt, både när det gäller hur effektivt vaccinet är, vilka biverkningar som man får och vad som man kanske tror är biverkningar fast det inte är det.

Det har ju gått tre år sedan massvaccinationen, varför har man inte kommit med något förslag på hur influensavaccinationerna ska föras in i ett nationellt vaccinregister?

–Jag kan inte svara på det. Vi jobbar på det men jag kan inte svara på varför det har tagit så lång tid, svarar Annika Linde.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      siffrorna