– De senaste tio åren har uppmärksamheten kring undernärda äldre ökat.
Det säger Olle Ljungqvist, ordförande för The European Nutrition for Health Alliance, en intresseorganisation för näringsfrågor i Europa, där bland annat vårdpersonal och patientgrupper ingår.
Han har varit engagerad i flera nutritionsstudier i Europa, däribland projektet ”Nutrition Day” där totalt mer än 100.000 patienter på sjukhus runt om i Europa undersökts.
– Det här är ett projekt som drivits i flera år och som går ut på att man undersöker hur mycket mat patienterna äter upp. Projektet har visat att det är många patienter som inte äter upp mer än hälften av maten – och trots att de befinner sig på ett sjukhus så får de ingen näringsbehandling
Vana vid utmärglade gamla
Om vanlig mat inte fungerar kan patienten istället få näringsdryck från en förpackning. Om inte heller det går kan patienten sondmatas eller få näring intravenöst genom dropp.
– Vi följde upp patienterna i projektet 40 dagar efter undersökningen och de som inte hade ätit upp hade högst dödlighet, berättar Olle Ljungqvist, och fortsätter:
– Det är svårt att förklara varför man inte ger näring när man ser att patienter inte äter. Kanske har vi i sjukvården vant oss vid att gamla och sjuka vi möter är lite utmärglade och därför missas näring som del i behandlingen. Men det finns gott om studier som visar att man aktivt kan gå in och behandla. Det är slående att det finns patienter på sjukhus runt om i Europa som inte får någon annan behandling om de inte klarar att äta ordentligt.
Svensk undernäring liknar europeisk
Till vardags arbetar Olle Ljungqvist som professor i kirurgi vid Örebro universitet och kirurgiska kliniken på Örebro Universitetssjukhus och han säger att den svenska undernäringsproblematiken ser ungefär ut som i övriga delar av Europa.
– I allmänhet är det så att ju mer vårdkrävande en person är desto vanligare är det med undernäring. Det finns undersökningar gjorda i Sverige hos hemmaboende 75- till 80-åringar som visar att risken för undernäring är 30 procent. Så ser det ut i de flesta länder i Europa, säger Olle Ljungqvist.
EU-direktiv stort genombrott
Läget är dock ett helt annat än då han och de andra i intresseorganisationen började uppmärksamma frågan för ungefär tio år sedan, berättar professorn, som säger att det stora genombrottet kom år 2008.
– Då fick vi in i direktiven från EU-parlamenten att kommissionen skulle rikta in arbetet mot undernäring – inte bara mot övervikt, och det har gett utslag. I Sverige är det stor skillnad, exempelvis driver kommuner och landsting numera projekt för att upptäcka och motverka trycksår, fallskador och undernäring.
Han vill inte peka ut något europeiskt land som sämre än de övriga utan säger istället att det finns några länder som kommit längre än andra.
Framgångsrikt arbete i Danmark
– I Danmark har man lyckas samla alla intressenter runt frågan. När politiker, personer från deras motsvarighet till landstinget, industrin och sjukhusledningar sitter ner tillsammans så blir det tydligt vad man kan göra åt saken och vem som kan göra det. I Danmark finns det politiker som gjorde detta till sitt huvudnummer.
I Nederländerna och Belgien har man också arbetet aktivt och bland annat har nutritionsteam inrättats på belgiska sjukhus, och sjukhusen som startar dessa team får extra betalt.
– Även britterna har satsat och bland annat tagit fram ekonomiska data som visar att kostnaden för undernäringen rör sig om cirka tre miljoner pund om året bara i Storbritannien. Det finns studier som visar att patienter som visats sig undernärda hos distriktsläkare är dubbelt så dyra för vården eftersom de behöver dubbelt så mycket vård, säger Olle Ljungqvist.
Han förklarar att undernäring innebär en högre medicinsk risk och att resultaten av behandlingar blir sämre eftersom kroppen inte har samma försvarsförmåga när man är undernärd.