Det täcker nu 3,52 miljoner kvadratkilometer, 14 procent mindre än det tidigare rekordet från slutet av augusti. Det bäddar för en kall och snörik vinter i norra Europa.
Det arktiska sommaristäcket är nu det minsta som uppmätts sedan satellitmätningarna startade 1979. Det nationella snö- och isdatacentret (NSIDC) i USA gjorde bottennoteringen i måndags, några dagar innan istäcket börjar frysa till igen, skriver tidskriften Nature.
Issmältningen de senaste åren är nu av en omfattning som inga datormodeller och få forskare trott vara möjlig. Klimatforskare börjar ifrågasätta sina modeller och försöker förstå de komplicerade följdeffekter – allt från kallare vintrar i norra Europa till omflyttning av marina arter – som den stadigt krympande havsisen för med sig.
Mycket sårbar is
Det är inte bara det att havsisen krymper, den är extra sårbar eftersom merparten bara är tunn is som frös till först i vintras.
-Istäcket är i så dålig kondition under våren att stora delar av isen inte överlever sommarens smältperiod, säger centrets chef Mark Serreze.
Ishavets ytvatten blir inte kallare än minus en eller två grader, så sommarisen är oerhört känslig för en uppvärmning såväl ovan- som underifrån.
Ju mindre och tunnare istäcket är, desto mer värme absorberar de omgivande mörka vattnen från det allt varmare Arktis. Och under packisen, på 200-300 meter djup, strömmar saltare och en plusgrad varmt vatten ständigt in från Atlanten.
Hård vinter väntar
Så bara en blygsam temperaturökning kan leda till den punkt då systemet hotar att kollapsa. Om den nuvarande trenden håller i sig kan packisen vara helt försvunnen under sommarmånaderna så tidigt som 2030.
Men redan nu kan årets smältrekord få en påtaglig effekt – en sträng och snörik vinter i norra Europa. En studie nyligen antydde ett samband mellan havsisens storlek på sensommaren och ett förändrat lufttryck i atmosfären som försvagar de rådande västliga vindarna på norra halvklotet.
De sveper normalt ned varm och fuktig atlantluft över Västeuropa, men om vindarna försvagas räknar forskarna med en betydligt kallare och längre vinter i Mellan- och Nordeuropa. Svaret tror sig forskarna ha senare i höst.