Anders Ygeman, som nyligen kommit från ett stort anti-terrormöte i USA, sade att det på mötet mest handlade om förebyggande åtgärder i skolan och civilsamhället. Men han anser inte att förbyggande åtgärder står i motsättning till mera hårdföra polisiära metoder.
– Det krävs båda. Vi får inte vara naiva. Det krävs repressiva åtgärder också för att bekämpa terrorismen.
Enligt Anders Ygeman står sig Sverige ”hyfsat bra” i kampen mot terrorismen men det behövs göras mer – famförallt när det gäller att förhindra radikalisering och rekrytering.
Håller inte med expert
På den punkten har terroristexperten Magnus Ransorp en annan uppfattning.
– Jag fruktar att Sverige är väldigt dåligt rustat. Vi är väldigt polariserade som samhälle. Om inte alla drar åt samma håll kommer vi att ligga risigt till den dagen terrorn slår till, säger Ranstorp till Agenda.
– Nej, jag tror det är lite av en överdrift. Men vi måste intensifiera vårt arbete mot terroristerna, mer med det förebyggande arbetet för att förhindra radikalisering och rekrytering till de här grupperna, sade Anders Ygeman i Agenda..
”Adam” borde kunna stoppas
Frågan om mrekrytering till terrororganisationer blev extra aktuell i veckan efter intervjun i SVT:s Uppdrag granskning med ”Adam” som stridit för IS i Syrien och fått vård i Sverige för de skador han fått i striderna. Han är beredd att resa tillbaka och räds inte döden utan ser framemot att bli martyr.
Anders Ygeman hävdar att ”Adam” borde kunna stoppas redan med dagens lagar.
– Har vi bevis för att han varit och krigat med IS. Då ska vi kunna stoppa honom i fängelse – ha en domstolsprocess helt enkelt.
Svaga lagar
Men Anders Ygeman tycker ändå att dagens lagar är för svaga.
– Därför vill regeringen kriminalisera organisering, rekrytering och finansiering av terroristresor, sade inrikesministern.
– Men hade vi bevis skulle vi kunna sätta dit den här killen inom ramen för dagens lagstiftning.
Enligt Anders Ygeman kommer bevisproblemen att fortsätta även med hårdare lagstiftning. Därför krävs det bland annat signalspaning och underrättelsesamarbete med andra länder, menar han.
Mera pengar
I Danmark har regeringen skjutit till nästan en miljard kronor i kampen mot terror, varav 170 miljoner ska gå till ökad övervakning just av vad som sägs och skrivs på nätet. Anders Ygeman är inte främmande för att ge fler resurser även i Sverige.
– Säkerhetspolisen och polisen bedömer i dag att de har de resurser som krävs men fortsätter det här blir vi tvungna att ta diskussionen om budget och ekonomiska resurser också, sade han.
Däremot anser Ygeman att det redan nu krävs mer pengar till andra delar av kampem mot terrorism.
– Vi kommer att ge mer pengar till Mona Sahln, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism. Hon kommer också att få ett breddat uppdrag, sade han.
Strypa tillflödet
Säkerhetspolisen (Säpo) vet med säkerhet att 130 personer rest till Syrien för att strida med jihadisterna. Men mörkertalet är stort och Säpo tror att det kan röra sig om så många som 300 personer. Man uppskattar också att drygt 30 personer från Sverige dött när de stridit för IS eller liknande grupper.
– Vi behöver en intensifiering av det förbyggande arbetet så att vi stryper tillflödet till de här terrorkrigsresorna.
Men det handlar inte bara om rekrytering. På nätet finns något som man skulle kunna kalla en hejaklack där hyllningar till jihadister ger hundratals gilla-klick. Inrikesministern vill dock inte ha något förbud mot nätkommentarer av den här typen.
– Jag tror inte på att förbjuda det. Jag tor på motbilder från samhällets sida och från civilsamhällets sida, sade han.
Inget särskilt ansvar för muslimer
Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, uppmanade häromdagen alla muslimska samfund att ta avstånd från IS. På den punkten håller Anders Ygeman inte med.
– Åttio procent av offren för terrorn är muslimer. Det finns inget särskilt ansvar för muslimer att ta avstånd från islamistisk terror, lika lite som det finns något ansvar för kristna att ta avstånd från Breiviks terror.