Samtidigt som temperaturen stiger i den politiska debatten inom och mellan EU:s medlemsländer om hur flyktingkrisen ska hanteras, är Turkiet ett av de länder som tar emot ojämförligt flest flyktingar.

Just nu finns omkring två miljoner flyktingar från krigets Syrien där och av dem är ungefär en tredjedel barn i skolför ålder.

Skolorna öppna för flyktingar

Men av de 700.000 syriska barn som nu finns i Turkiet står minst 400.000 utanför skolan. Det beror på en rad faktorer. Dels handlar det om språk- och kulturbarriärer men också om logistiska utmaningar och bristande information till dem som kommer.

Vissa skolor tar också ut avgifter som flyktingfamiljerna har svårt att klara. Men i teorin är landets skolor öppna för alla de flyktingar.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar nu för att en hel generation syriska barn kan hamna utanför utbildningsväsendet om Turkiet inte får omvärldens stöd. Stödet måste vara både ekonomiskt och tekniskt säger man.

Omvärlden måste agera

Och hjälpen måste komma på plats snabbt. För förutom de uppenbara problemen med utebliven skolgång pekar man också på att riskerna för bortgifte i barnäktenskap och rekryteringen av barn- och unga till olika militanta grupperingar ökar när skolgången uteblir.

Turkiets president Erdogan har tidigare kritiserat Europa och omvärlden för att inte i tillräckligt hög grad stötta Turkiet i den utsatta situation landet nu befinner sig i. I mitten av oktober höll han ett tal där han bland annat sade att:

”När ett land tar emot 30,000 till 40,000 migranter så blir man nominerade till Nobels fredspris. Jag vet inte varför. Vi ger skydd åt omkring 2,5 miljoner människor men det bryr sig ingen om.”