DEA-agenter ska redan i mars 2014 har fått indikationer på att personer med nära anknytning till Guzmán planerade ”potentiella fritagningsförsök”. DEA hävdar att underrättat mexikanska myndigheter om saken. Mexikos inrikesminister Miguel Angel Osorio Chong förnekande under måndagskvällen att en sådan underrättelse ägt rum.
– De (DEA) har själva sagt att de inte vet var informationen kommer ifrån, sa han, uppger nyhetsbyrån AP.
”Måste fått hjälp från fängelsepersonal”
Trots att Guzmán bar fotboja och var bevakad dygnet runt med övervakningskamera lyckades han på lördagskvällen försvinna från sin cell i högsäkerhetsfängelset Altiplano utanför Mexico City. Han rymde från sin privata dusch, genom en 1,5 kilometer lång tunnel med ventilation och belysning.
Chong drar slutsatsen att Guzmán ”måste ha räknat med hjälp från fängelsepersonal” och har beslutat att avskeda fängelsedirektören samt landets högste fängelsechef för att ”underlätta” polisutredningen.
Guzmán greps redan 1993 och började därpå avtjäna ett 20-årigt fängelsestraff. 2001 lyckades han rymma, då – liksom det nu också misstänks – med hjälp av personal på plats i fängelset, hävdar amerikanska myndigheter.
Utredning och jakt pågår
34 fängelseanställda och 17 fångar har förhörts av åklagare, enligt myndigheterna, men ännu har ingen åtalats. Bland de förhörda finns de vakter som var ansvariga för Guzmáns cell och de som bevakade övervakningskamerorna.
Samtidigt pågår en massiv polisjakt efter Guzmán. Militär och polis patrullerar vägar, gränsområden och flygplatser och den mexikanska regeringen får hjälp av den amerikanska regeringen samt grannländer, uppger TT.
Belöning på 32 miljoner utlyst
Den mexikanska regeringen har nu utlyst en belöning på 3,8 miljoner dollar – motsvarande 32 miljoner svenska kronor – till den som griper Guzmán.
– För den här brottslingen finns ingen vila, sa Chong, och förklarade att regeringen inte kommer ge sig förrän Guzmán åter är bakom lås och bom, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
För Guzmán har det i Mexiko, i likhet med andra giganter inom den illegala drogindustrin som exempelvis Pablo Escobar i Colombia, funnits ett visst folkligt stöd. Bortom korruption och våld tar dessa aktörer inte sällan också till synes goda samhällsinitiativ för att blidka massorna.