En helt ny infrastruktur måste på plats för att jordbruket ska få tillgång till vatten och öka matproduktionen. Om inget görs kommer det öka på utvandringen och Europa drabbas av migrationsflöden långt större än dem som nu sker från norra Afrika.
Behöver en ”vattenrevolution”
Professor Malin Falkenmark, globalt känd svensk hydrolog, varnar under den pågående Stockholm Water Week för det bekymmersamma läget.
Afrika behöver en vattenrevolution. Asien har sitt Himalaya som förser småbönder i Indien med vatten när regnen uteblir. Afrika har inget Himalaya. Regnvattnet dunstar bort i hettan .
En miljard människor bor på savannen där det i dag inte finns något effektivt sätt att fånga upp regnvatten. Trots att Afrika hyser stora områden outnyttjad jordbruksmark, har man den lägsta produktiviteten i världen.
Befolkningsexplosion
Både FN och Världsbanken har publicerat siffror som pekar på den snabba demografiska förändringen i Afrika: Kontinenten står inför en befolkningsexplosion, på 20-30 år väntas befolkningen fördubblas.
Det är den ekonomiska tillväxten och framstegen på den afrikanska kontinenten som ligger bakom siffrorna. Tack vare insatser inom hälsa, sjukvård och utbildning så ökar medellivslängden och spädbarnsdödligheten sjunker.
Mat och välfärd
Under en mellanperiod ökar befolkningen kraftigt innan familjestorlekarna krymper i takt med att föräldrar vågar lita på att barnen överlever. Men första steget mot välfärd är en puckel i befolkningstillväxten.
En växande befolkningen ställer stora krav på en effektivare matförsörjning. Jordbruken i Afrika bedrivs fortfarande av småbönder som saknar tillgång till tekniska hjälpmedel. Klimatkrisen bidrar till den dåliga produktiviteten.
– Torrperioderna inträffar oftare, de blir skarpare och det förvärrar läget, säger professor Malin Falkenmark till SVT.
Klimatkris ger flyktingkris
Hon menar att vi nu lever i en ”nyckeltid” då det finns ett tidsfönster för att kunna möta den nya utmaningar som befolkningstillväxt i förening med klimatkrisen nu ställer världssamfundet inför.
Konsekvensen, om man inte kan försörja sig längre, är utvandring och nya migrationsvågor till bland annat Europa.
Det är inte bara jordbruket som drabbas av vattenbristen, många industrier är också vattenkrävande. I Namibia som just nu har drabbats av sin värsta torrkatastrof på 25 år har företaget Coca-Cola tvingats stänga sin fabrik med 815 anställda och istället importera sina drycker från Sydafrika.
Krav på ledarskapet
Biståndsindustrin jobbar av tradition med frågor som rör tillgången till dricksvatten och sanitetsfrågor. Men det är ont om internationella institutioner som tar vattenbristen inom jordbruket på allvar, trots att det handlar om nåt så grundläggande som matförsörjning. Långivare måste ställa krav på afrikanska stats-och regeringschefer så att de tar den hotande vattenkrisen på allvar.
Behöver investeringar
EU, IMF och FN kan bidra genom finansieringslån till Afrikanska utvecklingsbanken , Afrikanska Unionen och andra institutioner i Afrika. Beräkningar visar att det skulle behöva satsas 15 miljarder dollar årligen i nya investeringar.
Såväl FN:s arbete med de nya hållbarhetsmålen fram till 2030 och implementeringen av det globala klimatavtal som slöts i Paris förra året måste också präglas av större ”vattenmedvetenhet”.
Målsättning saknas
Planeten Jorden har en viss mängd vatten som hela tiden cirkulerar, inget vatten försvinner men inget vatten nyskapas. Därför måste växande befolkningar mötas med hjälp av smartare vattenanvändning.
Men frågan om vattenbristen inom jordbruket nämns inte ens i FN:s nya hållbarhetsmål (SDG) .