Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Amnesty: Barn bryter sten till ditt batteri

Barn i Kongo-Kinshasa sorterar sten vid en koboltgruva.

I Kongo-Kinshasa tvingas barn arbeta under svåra förhållanden i koboltgruvor. Det visar en rapport från Amnesty International som publiceras idag. Rapporten visar också att de multinationella företag som använder kobolt i sina produkter har dålig kontroll på varifrån den kommer eller hur den utvinns.

Amnesty International har följt koboltens väg. Från de små gruvorna i södra delarna av Kongo-Kinshasa (även kallat DRK, Demokratiska republiken Kongo) till tillverkningen av lithiumbatterier, där kobolt är en viktig komponent. Batterier som sedan hamnar i våra smarta telefoner, bärbara datorer och bilar.

Blodiga konflikter

Gruvorna är mörka, trånga hål där de som vågar sig ner ofta helt saknar skydd och säkerhet runt arbetet. Ett arbete som ofta utförs av barn.

Kobolt klassas inte som ett så kallat konfliktmineral. Till skillnad från wolfram, tenn, koltan och guld. Jakten på dessa mineral är en av drivkrafterna bakom striderna mellan olika rebellgrupper och i vissa fall också regeringens militära styrkor i DRK. Strider som handlar om kontroll av mark och mineraltillgångar, och där de stridande parterna konsekvent använt massvåldtäkter som en krigshandling.

Kritiserad lagstiftning

Runt konfliktmineralerna finns det lagar i USA, och EU håller just nu på att diskutera om även vi ska införa sådana. Men kobolt hamnar utanför vilket fått kritik från Amnesty och andra organisationer. De menar att företagen därmed inte behöver bry sig, och det svåra och farliga arbetet i gruvorna kan fortsätta.

– Många av de multinationella företagen säger att de har en nolltoleranspolicy för barnarbete, säger Mark Dummett, forskare i mänskliga rättigheter och affärer vid Amnesty International  i rapporten.

– Men detta löfte är inte värt papperet det är skrivet på när företagen inte undersöker varifrån kobolten kommer och vem som levererar den, fortsätter han.

Krav på ansvar

Amnesty vill att den kongolesiska regeringen både ska skapa alternativa jobb göra de befintliga små gruvorna mer säkra, men också att se till att inga barn arbetar i gruvorna. Dessutom kräver Amnesty att företagen börjar ta större ansvar för vem man köper mineralerna av, varifrån den kommer och på vilket sätt den har utvunnits.

– Den glamorösa utställningen i butikernas skyltfönster och marknadsföringen av toppmodern teknik står i  skarp kontrast till de barn som släpar påsar med stenar och riskerar bestånde lungskador av sitt arbete i de trånga gruvtunnlarna, säger Mark Dummett.

Skyddslösa

Minst hälften av all kobolt som används i världen kommer från DRK. De som arbetar i gruvorna riskerar långsiktiga hälsoskador menar Amnesty, och risken för olyckor och dödsfall är överhängande.

Bara mellan september och december 2014  dog minst 80 gruvarbetare i södra Kongo-Kinshasa. Det verkliga dödstalet kan vara långt mycket större eftersom många olyckor och ras i gruvorna inte rapporteras.

Företagen i rapporten

Visa
  • Ahong
  • Apple
  • BYD
  • Daimler
  • Dell
  • Hewlett Packard
  • Huawei
  • Inventec
  • Lenovo
  • LG Electronics
  • Microsoft
  • Samsung
  • Sony
  • Vodafone
  • Volkswagen
  • ZTE

Källa: Amnesty