Det är USA:s mäktigaste institution. Domarna sitter på livstid och är bara nio personer. De har makten att ogiltigförklara beslut som kongressen eller landets president fattat. Högsta domstolen skulle till exempel kunna besluta att Trumps inreseförbud för medborgare från sju muslimska länder strider mot författningen.

Så när Donald Trump i natt, klockan 02.00 svensk tid, väntas tillkännage vem som efterträder den avlidne domaren Antonin Scalia så är det årets hittills viktigaste politiska beslut. För amerikanska medborgare kommer detta att få konsekvenser som sträcker sig bortom Trumps mandatperiod.

Republikanerna blockerade Obamas val

Den avlidne Antonin Scalia var en legendarisk domare, djupt konservativ och omvittnad skicklig i att argumentera. När han oväntat avled i februari 2016 försökte president Obama snabbt utse Merrick Garland till hans efterträdare men utnämningen blockerades av den republikanska majoriteten i kongressen.

Obama rasade att det var oansvarigt att låta en så viktig position stå tom i väntan på valet. Men republikanernas taktik lyckades. Det blev en republikan som vann presidentvalet och därmed är nu tiden kommen för en republikansk president att få göra den åtråvärda utnämningen. 

På senare år har USA:s högsta domstol blivit alltmer politisk, idag består domstolen av fyra domare med konservativ profil, utsedda av republikanska presidenter och fyra med liberal profil, utsedda av demokratiska presidenter.  Därför är nattens utnämning avgörande.

Skulle president Donald Trump utse en domare med tydlig konservativ profil befarar många människorättsorganisationer att Trump därmed befäster sin makt ytterligare. I dag har han tillgång till en majoritet av republikaner i både senaten och representanthuset.

Människorättsorganisationer oroliga

Med en ny konservativ domare skulle landets högsta juridiska instans också höra till samma politiska läger. Det skulle snabbt kunna få en rad politiska konsekvenser.

Det människorättsorganisationer i USA befarar mest är att en konservativt präglad högsta domstol skulle komma att upphäva  ett av de mest berömda domstolsutslagen, Roe mot Wade från 1973 där rätten till fri abort befästes.

Ett annat, i konservativa kretsar kontroversiellt beslut, var när högsta domstolen 2015 beslöt att legalisera samkönade äktenskap. Donald Trump har sagt sig vara mot fri abort men har däremot inte sagt sig vara emot samkönade äktenskap. Tvärtom så sa han igår att han ämnar fortsätta Obamaadministrationens arbete för att stärka HBTQ-personers rättigheter.

Känd abortmotståndare kan utses

I spekulationerna inför nattens tillkännagivande förekommer flera namn, det mest kontroversiella namnet är federala domaren William Pryor. Han är katolik från delstaten Alabama och känd abortmotståndare.

Han har en gång sagt att domstolsutslaget Roe mot Wade är ”det mest avskyvärda i landets konstitutionella lagstiftning”. Han är för dödsstraff, och är också känd för att ha en mycket hård hållning mot papperslösa migranter och vill att minderåriga som dömts till livstid inte ska kunna få kortad strafftid.

Om Trump utser William Pryor har demokraterna i kongressen utlovat en stentuff match. Skulle Trump däremot utse Neil Gorsuch så är det ett val som både skulle kunna tilltala republikaner och demokrater.

Han beskrivs som en visserligen konservativ färgad person men mer flexibel, stor portion humor, samarbetsinriktad och liksom den avlidne domaren Scalia lysande på att argumentera och skriva eleganta utkast till lagtexter. Han skulle med sina 49 år också bli den yngste domaren i högsta domstolen.