Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Satellitbilderna avslöjar Irans robotfabriker – och de misstänkta avfyrningsplatserna. Foto: Islamiska revolutionsgardet/Google Earth

Bas för bas: Här misstänks Irans robotar vara placerade

Uppdaterad
Publicerad

På en parkering står fordon kapabla att avfyra robotar 200 mil, vid en bergssluttning gapar flera hål ner i marken och en industrilokal har utrustning som pekar på att den använts i kärnvapenexperiment.

Tecknen på Irans upprustning går att se på en mängd satellitbilder, enligt tankesmedjan International Institute for Strategic Studies, IISS.

Iran avfyrade bara en bråkdel av sin arsenal under attacken mot Israel den 13 april.

– Attacken säger egentligen inte så mycket om Irans förmåga. Om det hade kommit utan förvarning och utan stödet från Israels allierade kunde utgången ha sett annorlunda ut, säger Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Krig mellan Israel och Hamas

Störst i regionen

I dag uppskattas Iran ha tusentals robotar och drönare i sina lager – flest i hela Mellanöstern.

Arsenalen har de till stor del utvecklat och producerat själva.

Satsningen på den inhemska vapenindustrin drog igång på allvar efter revolutionen i landet 1979 – då Iran gick från att vara en sekulär stat till en islamisk republik.

– Då blev de tvungna att bli mer självförsörjande eftersom de inte kunde få vapen från USA som tidigare, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.

Satsning på drönare

Efter decennier av sanktioner har landet haft svårt att få in reservdelarna som behövs för att bygga upp ett traditionellt flygvapen, enligt IISS.

Det är en av anledningarna till att de har satsat så hårt på drönare, enligt Arash Heydarian Pashakhanlou.

– De består av mindre delar som är lättare att smuggla in. De iranska drönarna har visat sig innehålla västerländska komponenter, så uppenbarligen har man lyckats kringgå begränsningarna, säger han.

Syftet med Irans drönar- och robotattack mot Israel var främst signalvärdet, tror Arash Heydarian Pashakhanlou: ”Man ville visa att man har den här kapaciteten och är villiga att slå till mot Israels territorium, trots att de har kärnvapen” Foto: Simon Krona

Spanar vid gränserna

Drönarna har blivit ett sätt att utöva inflytande i regionen – de skickas exempelvis till Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och till irakiska grupperingar.

Men även innanför Irans gränser kommer de till nytta.

– Iran är stort – sex gånger så stort som Storbritannien. Då är det praktiskt med drönare för att kunna hålla koll på hela territoriet där terrängen kan vara svåråtkomlig, säger Heydarian Pashakhanlou.

Irans robotarsenal – tre exempel

  • Khorramshahr (2017) – ballistisk medeldistansrobot som kan nå 200 mil. Kärnvapenkapabel och kan bära stridsspetsar på uppemot 1 800 kg.
  • Sejjil (2014) – ballistisk medeldistansrobot som använder fast bränsle. Till skillnad från robotar som går på flytande bränsle behöver den inte tankas strax innan avfyrning.
  • Paveh (2023) – kryssningsrobot som kan nå 165 mil. Användes mot en saudisk oljeanläggning 2019. Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken, men en FN-expertpanel kunde 2020 presentera bevis för att robotdelarna tillverkats i Iran.

Källa: IranWatch/Wisconsin Project on Nuclear Arms Control

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krig mellan Israel och Hamas

Mer i ämnet