”Kasta ut dem”.
Orden är Donald Trumps och de handlar om de som kallas ”illegals” – människor som vistas i USA utan tillstånd. Sådana som Daniela Perez.
Hon kom lagligt till USA 2003 med sin make och fyraåriga dotter från Uruguay. De hade rätt att stanna i 90 dagar. Nu har det gått 14 år.
Men även om hon inte är i USA lagligt så är hon knappast gömd.
Daniela driver städföretag med tre anställda, betalar skatt och lever på många sätt helt öppet.
Myndigheterna vet mycket väl vem Daniela är och var hon finns, säger hon. Men så länge hon sköter sig och bidrar till samhället kommer de inte att bry sig – en slags tyst överenskommelse.
– Staten vet mycket väl vilka som är här lagligt och vilka som inte är det. Det är en policy att blunda, de kommer att låta dig vara bara du inte gör något kriminellt.
Fast hon låter inte tvärsäker.
En gång genomförde polisen en razzia utanför McDonalds där hon satt och åt. Enligt Daniela kontrollerades alla med ”mexikanskt utseende” – Daniela klarade sig men väntade länge innan hon lämnade uteserveringen.
En annan gång väntade myndigheterna i grannarnas hus när de kom hem från jobbet. Någon hade ringt och berättat att familjen var där illegalt.
Men Daniela fortsätter att leva som vanligt, även om ”vanligt” för henne skiljer sig från andra. Hon kan inte jobba som revisor – vilket hon gjorde i sitt hemland, hon får inte ta körkort och hon får inte köpa ett hus.
– Det blir problem ibland, mina kunder som beställer städtjänster bor ofta i bevakade villaområden där jag måste visa mitt körkort för att få komma in, det kan jag ju inte. Men nu har jag registrerat bilen på mitt företag så att jag kan komma runt det.
Danielas son är född i USA och är amerikansk medborgare. Resten av familjen, Danielas dotter och make, är där illegalt.
– Jag vet att min son mår dåligt av att han har så mycket rättigheter som inte vi har, han kommer att kunna utbilda sig, skaffa jobb och ha en sjukförsäkring. Men för hans syster ser det helt annorlunda ut, bara för att hon inte är född här.
Att inte jobba med det hon är utbildad till är en av de saker Daniela fått offra för sin önskan att stanna i USA, att säga farväl till sina föräldrar en annan.
– De dog med några års mellanrum. Jag kunde inte hälsa på dem när de var sjuka, det var hemskt, berättar Daniela och tar ett djupt andetag.
Drivkraften att stanna är stark.
– I Uruguay finns ingen framtid och inga chanser för mig att få ett jobb. Jag vill arbeta och det kan jag göra här.
Men enligt Trump konkurrerar de papperslösa och utsatta amerikaner om samma jobb.
– De illegala arbetarna kostar mycket mer än de någonsin kan betala tillbaka, sade han efter ett möte med mexikanska presidenten i augusti.
Daniela, som anställt tre personer och betalar skatt sedan fem år tillbaka, kallar Trump för en mobbare.
– Han hånar kvinnor och hackar på invandrare.
Invandringen till USA är också en av de viktigaste frågorna i det kommande valet – i alla fall enligt republikanska väljare. Enligt en stor ny, oberoende undersökning anser 60 procent av dem att det är den allra viktigaste frågan. Demokratiska väljare värderar ämnet mycket lägre.
Samtidigt visar samma undersökning att nära hälften av samtliga amerikaner, 46 procent, ser det växande antalet invandrare som ett hot mot den amerikanska livsstilen. 44 procent anser motsatsen, att invandringen stärker samhället.
Siffrorna skiljer sig stort mellan republikanska och demokratiska väljare. 73 procent av republikanerna ser invandring som ett hot, jämfört med 29 procent av demokraterna.
Trots att valet i allra högsta grad handlar om henne så får Daniela inte rösta.
– Jag vet inte vad som kommer att hända. Jag är rädd att jag måste säga hej då till det här landet om Donald Trump vinner.
Men om Trump blir president? Hur skulle det då bli med ”kasta ut dem”? Nedan ger statsvetaren ger svar: