Premiärminister Alexis Tsipras lovade sina väljare före valet att det skulle bli en snabb och bättre uppgörelse med de internationella långivarna och att Grekland ska kunna stanna kvar i euron.
Tyvärr är det mest troliga att det kommer många dagar och kanske veckor framöver med toppmöten och möten och för grekerna ovisshet och oklarhet.
Bro till kompromiss revs
Regeringscheferna inom euron kallas till toppmöte på tisdag. Samtidigt är de politiska signalerna skarpa från viktigaste eurolandet Tyskland. På söndagskvällen sa socialdemokraten och vice förbundskanslern Sigmar Gabriel att nej-segern var ”en bro som revs där Europa och Grekland kunde ha mötts för en kompromiss”.
Socialdemokraterna brukar vara mer villiga att ge stöd till Grekland än förbundskansler Angela Merkel (CDU), men Sigmar Gabriel (SPD) kommenterade att ”genom att ta avstånd från eurozonens spelregler blir det svårt att föreställa sig nya stödprogram”.
Är euro-uträde att vänta?
Det finns inga formella regler om när ett land ska lämna eller stängas ute från euro-valutan. Det går att tänka sig, åtminstone under någon tid, att Grekland har en bankrutt regering som inte kan betala sina skulder, men ändå försöker att stanna i euron. Landet fortsätter då att strunta i att betala sina skulder och kan inte få nya lån. Men det bygger på att bankerna får stöd.
Bankerna hotas av konkurs
I dag betalar Europeiska centralbanken, ECB, pengar till grekiska banker för att de ska kunna möta trycket från greker som vill ta ut sina besparingar. Greklands regering sa på söndagskvällen att man nu vill att ECB ökar pengarna, det så kallade likviditetsstödet, till de grekiska bankerna.
Enligt ECB:s regler bygger stödet på att ECB bedömer de grekiska bankerna som stabila. Men om ECB inom några dagar anser att grekiska banker är osäkra så minskar ECB-stödet till de grekiska bankerna och då riskerar flera banker gå omkull.
Banker som riskerar konkurs skulle förvärra läget ännu mer – sparare och företag får då inte enbart svårt att ta ut pengar utan besparingar riskerar att försvinna.
ECB i nyckelroll
Det ryktas i Aten att vänsterregeringen kan införa nya förmögenhetsskatter. Det ryktas också om att en del av insatta pengar blockeras för att betala bankernas skulder, på liknande sätt som för ett par år sen på Cypern. Regeringen förnekar, men möjligheten att det blir drastiska åtgärder finns.
Hur ECB och ECB-chefen Mario Draghi beslutar om stödet till grekiska banker blir avgörande för när grekiska banker kan öppna igen. Regeringen hade lovat att bankerna skulle öppna på tisdag, men det beslutet har skjutits fram några dagar.
Euroutträde att vänta
Nej-segern kan sätta igång en ny dynamik i förhandlingarna mellan grekiska regeringen och övriga euro-länder och Internationella valutafonden, IMF, precis som regeringen i Aten önskar.
Men det är svårt att se hur de ska hitta tillbaka till en mer normal förhandlingssituation efter att ömsesidigt ha kallat varann för lögnare, utpressare och terrorister.
Om inte någon uppgörelse nås om stöd från övriga euroländer och om ECB drar undan stödet till grekiska banker så kan grekiska regeringen inom några veckor tvingas att förklara att man lämnar euron och inför en ny valuta.
Ekonomer säger att under några års tid blir det stora svårigheter för det grekiska folket när importvaror blir mycket dyra för grekerna. Däremot blir det på sikt en chans till tillväxt när inhemska näringar kan växa, exporten kan öka och Grekland kan bli ett riktigt billigt land att turista i.
Men först väntar nu nya möten med regeringschefer och finansministrar.