Under de senaste veckorna har Ryssland byggt upp vad som liknar en ny militärbas utanför Latakia i al-Assad-klanens hembygd. Enligt amerikanska underrättelsekällor har Ryssland placerat 28 stridsflygplan, 15 attackhelikoptrar, nio stridsvagnar, ett antal drönare och 500 soldater på Latakia-basen.

Det är den största styrka som Moskva skickat utanför före detta Sovjetunionens gränser sedan kriget i Afghanistan på 1980-talet och det här har skapat osäkerhet, inte minst i Washington, om vad Ryssland är ute efter.

Dubbla signaler

Moskva har också skickat dubbeltydiga signaler om vad man har för mål i Syrien. Senast i en intervju för den amerikanska tv-kanalen CBS sade Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland inte kommer att delta i strider i Syrien.

Men han lade samtidigt till ”åtminstone inte just nu”. Putins pressekreterare Dmitrij Peskov har också tidigare uttryckt att Moskva är berett att skicka fler soldater till Syrien om den syriska ledningen begär det.

”Vill skapa bild av oförutsägbarhet”

Militäranalytikern Pavel Felgenhauer medverkar ofta i oberoende ryska medier. Enligt honom är det ingen slump att ledningen i Moskva uttrycker sig tvetydigt.

– Det har gjorts avsiktigt för att skapa en bild av oförutsägbarhet. Ja, det är sant att vi har viss militär aktivitet där för att stödja Assad-regimen, men allt prat om någon storskalig placering av ryska soldater i Syrien är inte sant. Det här är först och främst en politisk markering för att förmå väst att gå med på Putins plan för Mellanöstern, säger han till SVT.

Putins plan

Putin vill skapa en ”bred koalition” för att bekämpa terrorgruppen IS. I den skulle förutom USA och dess bundsförvanter, även Iran, Hizbollah och Turkiet och framför allt Assad-regimen ingå.

Senast förde Putin den här planen på tal när han i augusti träffade USA:s utrikesminister John Kerry i Qatar, men få verkade bry sig. 

– Genom att då meddela att vi kommer att agera ensamma och placera tusentals soldater i Syrien som kommer vinna inbördeskriget åt Assad så kunde Ryssland mycket effektivt där världens uppmärksamhet till den här planen, säger Felgenhauer.

”Effektivitet viktigast”

Enligt den oppositionella tidningen Novaja Gazeta planerar Ryssland någon form av militär aktion i Syrien, antingen före eller efter Putins tal i FN:s generalförsamling. Det skriver man med hänvisning till militärkällor:

”Det främsta syftet är att visa hur seriösa Rysslands avsikter är. Olika varianter diskuteras: raketattack med flygplan, en lokal markoperation där de syriska soldaterna får stöd av våra militärer (en räd, erövring av något viktigt objekt etc) eller en artilleriattack. Det viktigaste är effektivitet och synlighet, inte storskalighet.”

Pavel Felgenhauer säger också att Ryssland inte har några vapen som på allvar skulle kunna förändra läget i det syriska inbördeskriget.

– Vi kanske kommer att bomba något, men effekten kommer inte bli så stor.

”Avbryta sanktionerna”

Anledningen till att Putin stödjer Assad är att den syriska regimen ses som en garant för att Ryssland kan ha kvar soldater och personal från säkerhetstjänsten i landet. Men Putin har också andra bevekelsegrunder, enligt Felgenhauer.

– Det handlar om att om vi kommer överens om att vi är bundsförvanter i kampen mot IS så måste vi också på något sätt komma överens om att avbryta sanktionerna och komma överens om Ukraina. I och med att den amerikanska strategin i Irak och Syrien helt uppenbart inte leder någonstans och eftersom Europa har kris med flyktingar så beslutade sig Ryssland för att det här är en bra tid att lösa sina egna problem, säger han till SVT.

Uppdelning i intressefärer

I förlängningen skulle den bästa lösningen för Putin vara att världens ledare sätter sig ner och delar upp världen i intressesfärer, enligt Felgenhauer.

Det var också det man gjorde vid slutet av andra världskriget då Storbritanniens, USA:s och Sovjetunionens ledare kom överens om att dela upp Tyskland under Jalta-konferensen på Krimhalvön.

”Stora risker”

Den ryske militäranalaytikern är dock mycket tveksam till att Putins plan kan bli verklighet.

– Jag tror inte det. Till och med om Europa går med på det och även om USA börjar titta på planen så finns det krigare inom den syriska oppositionen som absolut inte kommer att göra det. Men hittills har Putin lyckats med allt han vill. Han har lyckats få till ett möte med Obama. Det är i sig en stor seger. Så som det ser ut nu går det bra, men framöver finns absolut stora risker.

Vilka risker?

– Först och främst att Assad-regimen fortsätter att förlora trots den ryska närvaron och att den ryska basen attackeras. Och den kommer att attackeras eftersom den syriska oppositionen redan sagt att de ska döda ryssar. Men det är en risk som man uppenbarligen är beredd att ta.