EU:s inrikesministrar möttes i Bryssel och gjorde något mycket oväntat. De bröt mot gamla oskrivna regler om beslutsfattandet inom EU.

I princip kan man säga att det som skedde var ett tecken på att EU:s gamla beslutsregler och EU:s gamla ”anda” nu har vikit för något annat.

EU har alltid varit inriktat på samförstånd, att en fråga stötts och blötts tills man kan kompromissa fram ett förslag som alla godtar. Det är ”EU-andan”.

Något nytt skedde idag

Det som har skett idag i Bryssel är något annat. Nu ska 120.000 ankomna flyktingar kvoteras ut på EU:s alla medlemmar enligt regler som föreslagits av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Det finns något som kallas ”kvalificerad majoritet” i EU:s beslutsprocess. Det betyder att alla inte är överens och att man röstar. Den som förlorar får finna sig i att majoriteten bestämmer.

Det har skett idag. Den kvalificerade majoriteten innebär att 55 procent av EU:s länder – vilket är 16 av 28 medlemmar – röstar för ett förslag. Och denna andel ja-sägare ska representera 65 procent av EU:s befolkning.

Ilska

Idag röstades Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern ned av de övriga EU-länderna. Vissa av dessa länders ledare har avvisat EU:s krav med ibland närmast rasistiska argument. Finland avstod från att rösta. Polen röstade märkligt nog ja, fastän man hittills har varit mycket kritiskt.

Det betyder alltså att EU istället för att vagga sig in i samförståndets mjuka famn har tagit till en ordentlig konfrontation. Kanske är detta början till ett nytt EU. Ett konfrontationernas EU. Där motsatserna när det gäller människans lika värde blir knivskarpa.

Den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier sade förra veckan att man måste genomföra en sådan omröstning för att få till stånd en rättvis fördelning inom EU av flyktingarna.

Hans ilska handlade om att ett antal östliga EU-medlemmar vägrade vara solidariska med de EU-medlemmar som tog emot flyktingar. Dessa östliga medlemmar hade en gång åtnjutit EU:s solidaritet när det gällde att bygga upp deras samhällen som varit nedslitna av årtionden av kommunistiskt styre.

Ingen handelsvara

Nu var det deras tur att visa solidaritet, menade till exempel den tyske utrikesministern. Det är i själva verket vägrarsidan som har brutit mot EU-andan genom att inte solidariskt ställa upp och hjälpa de länder som tar emot det största antalet flyktingar.

Alltsammans visar alltså på hur stor sprickan nu är inom EU, särskilt som det handlar om att vägrarsidan säger nej till en av EU-andans viktigaste principer, nämligen att ta humanitära hänsyn.

De flesta bedömare menade dock i förväg att det var en omöjlighet att genomdriva ett majoritetsbeslut. Orsaken var enkel: Det här handlade inte om en handelsvara utan det handlade om människor. Och hur skulle dessa länder ta emot de påtvingade flyktingarna om ländernas befolkningar var negativt inställda?

Nu har det skett och framtiden får utvisa vad som händer. Före detta möte diskuterades det andra alternativ: Att de villiga skulle ta om hand också de flyktingar som de ovilliga vägrade ta emot.

Allvarlig påfrestning

Men det har alltså inte skett. Det kan nog sägas att det är den tyska åsikten som vunnit en seger. Men samtidigt: Man kom inte överens om en detaljerad fördelningsplan, bara att alla måste medverka.

Det är för tidigt att säga vad allt detta innebär för sammanhållningen inom EU, men att det som skedde i Bryssel idag kan innebära en allvarlig påfrestning är en rimlig gissning.

Frågan är vad som händer om nejsägarna vägrar ta emot flyktingar. Hur ska EU reagera på detta? EU står inför ett stort problem – och en kris som handlar om hela organisationens sammanhållning.

Lätta på trycket

Sedan ska det tilläggas att det som skett bara är en detalj i ett mycket större scenario.

Tusentals flyktingar strömmar in i EU. Men det omröstningen idag gällde var ”bara” vad som skulle ske med 120.000 flyktingar som sedan länge sitter fast i läger i Grekland och Italien.

Tanken har varit att lätta på trycket för dessa mottagarländer. Men det stora problemet handlar om vad man ska göra med de tiotusentals som har kommit in sedan dess.

Större hot?

Jean-Claude Juncker har ett förslag som innebär att man ska fördela även dessa flyktingar efter en liknande nyckel som den som gäller för de tidigare ankomna 120.000 flyktingarna.

Denna fråga är ännu inte uppe till beslut. Om den kommer upp imorgon när EU:s stats- och regeringschefer möts i ett extra toppmöte om flyktingfrågan är oklart.

Men striderna inom EU om flyktingarna kommer att fortsätta. Det är åtskilliga bedömare som menar att flyktingkrisen är ett större hot mot EU än eurokrisen.