Under torsdagens EU-möte i Luxemburg enades medlemsländerna om slutsatser för en ”sammanhängande, trovärdig och effektiv” politik för att få icke-européer utan tillstånd att åka hem. Inte minst handlar det om att förmå ursprungsländerna att ta tillbaka dem som fått avslag på sina asylansökningar, eller inte ens gjort några.
Ett tungt tillfälle för att nå enighet om det blir det särskilda migrationstoppmöte som hålls med de afrikanska länderna på Malta i november.
Sverige följer EU
– Det här är väldigt centralt för legitimiteten för systemet. Där är vi också väldigt tydliga från svensk sida: har man asylskäl får man stanna, har man inte asylskäl får man inte stanna och då måste man återvända hem. Det blir särskilt viktigt nu när vi har så pass många som söker asyl i Sverige, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) efter dagens möte i med sina EU-kolleger.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) säger under torsdagskvällen att Migrationsverket och Polisen kommer att samarbeta tätare i framtiden. Polisen kommer bland annat att göra flera inre utlänningskontroller, till exempel i samband med trafikkontroller – något som inrikesministern menar kommer leda till att fler människor tas i förvar i väntan på avvisning från Sverige.
Indraget bistånd?
I torsdagens slutsatser talas om att ”mobilisera alla redskap”, vilket vissa gärna vill få till att EU även ska kunna hota med indraget bistånd.
– Det finns en dissonans bland EU:s medlemsländer här. En del länder vill gå längre och tycker att man ska kunna dra in humanitärt bistånd eller hota med det. Men det skulle vara väldigt svårt för Sverige att acceptera, säger migrationsministern.
Vid mötet lade Frankrike dessutom fram förslag på att skapa en EU-styrka för gränsbevakning. Mer detaljer utlovades till nästa veckas toppmöte i Bryssel.
Säkra länder
Ministrarna diskuterade också läget i diskussionerna om en permanent asylfördelningsmekanism och skapandet av en gemensam lista över ”säkra länder”, varifrån asylansökningar ska kunna snabbehandlas.
Knäckfrågan i det sistnämnda handlar framför allt om Turkiet ska vara med eller inte. Sverige tycker inte – men riskerar att få ge sig för majoriteten.
– För svensk räkning så har vi inte så många asylsökande från Turkiet. I år har det kommit 160 och av dem är det fyra som har fått asyl. Så det skulle inte betyda så mycket för oss om Turkiet är med på listan eller inte, men det är den politiska signalen som kan vara viktig, säger Morgan Johansson.
Torsdagen avslutades sedan med en gemensam sittning med in- och utrikesministrarna från EU, Turkiet, Jordanien, Libanon och länderna på Balkan.
– Det var ett nyttigt möte, men samtidigt bara en början, säger Johansson.