För den som bor i städernas slumområden kan såväl livräddande kunskap som vård vara nära men ändå inte nå fram, enligt Rädda barnen. Foto: TT

Fler barn dör i städernas slum

Publicerad

Varje dag dör 17 000 barn innan de hunnit fylla fem – en ökande andel i städernas slum. I Sverige är situationen för mammor och barn bland de bästa i världen. Men risken att falla utanför skyddsnäten finns även i rika länder.

Världens städer breder ut sig och sida vid sida med skyskrapor och stora shoppingcenter växer sig även slumområdena större. Där återfinns allt fler av de barn som har det sämst i världen, enligt internationella Rädda barnens rapport om läget för världens mammor och barn.

– Barn överlever ofta bättre på den fattiga landsbygden än i de här slumområdena, säger svenska Rädda barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Nära men otillgänglig

I slummen saknas ordentliga avlopp och rent vatten och trångboddhet gör att sjukdomar sprids lättare. Dessutom saknar många unga kvinnor sina naturliga nätverk av kvinnliga släktingar vilket medför att de går miste om viktiga kunskaper kring graviditeter och barn.

Såväl livsviktiga kunskaper som livräddande vård kan i stort sett finnas bara ett stenkast bort men når varken kvinnorna eller barnen.

– Men att förse kvinnor med väldigt basal mödravård, säkra förlossningar och sedan se till att de får vaccinera sina barn och kontrollera att de växer, allt det går att göra både billigt och bra, säger Elisabeth Dahlin som anser att det enbart handlar om de styrandes prioriteringar.

Grundläggande kunskaper för barnets första levnadsår är också viktiga för att se till att barn inte dör av diarréer eller onödiga infektioner och att de får rätt näring och rent vatten.

Marginalisering en risk

Men inte bara fattiga länder har problem. I statistiken över barnadödlighet i de rika ländernas huvudstäder sticker amerikanska Washington DC ut med en barnadödlighet omkring fyra gånger högre än den i Sverige.

– Orsakerna är kusligt nog samma som i många av de fattiga länderna: brist på utbildning hos mammorna, unga mammor utan det vuxenstöd de behöver och avsaknad av bra och gratis undersökningar under graviditeten, säkra förlossningar och grundläggande barnhälsovård.

Exemplet med det på ytan välmående Washington visar på risken med marginaliserade grupper. I Sverige är en tydlig sådan grupp, enligt Elisabeth Dahlin, papperslösa som riskerar att bli utan den vård som vi andra tar för given.

Fakta: Bästa och sämsta länderna

1. Norge

2. Finland

3. Island

4. Danmark

5. Sverige

6. Nederländerna

7. Spanien

8. Tyskland

9. Australien

10. Belgien

--

169. Haiti och Sierra Leone

171. Guinea-Bissau

172. Tchad

173. Elfenbenskusten

174. Gambia

175. Niger

176. Mali

177. Centralafrikanska republiken

178. Demokratiska republiken Kongo

179. Somalia

Mammaindex bygger på fem indikatorer: mödradödlighet, barndödlighet, bruttonationalprodukt per capita, utbildningslängd och kvinnlig representation i landets parlament.

Källa: State of the world's mothers 2015, Rädda Barnen (TT)

Fakta: Klyftorna ökar

I flera länder har gapet mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt ökat. I exempelvis Bangladesh, Kambodja, Ghana, Indien, Kenya och Peru är risken att de fattigaste barnen dör före fem års ålder tre-fem gånger högre än för de rikaste.

Källa: State of the world's mothers 2015, Rädda barnen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.