När Tysklands Angela Merkel på hemmaplan allt mer ifrågasätts för att Tyskland får ta emot för många asylsökande, så sätter nu Merkel i stort sett allt på att få med Turkiet på en uppgörelse, som innebär att färre människor kommer till Europa.
Kritiken försiktigare
I utbyte utlovas Turkiet tre miljarder euro som ska gå till boende, mat, skolor och annat för att förbättra villkoren för syriska flyktingar i Turkiet.
EU:s olika ledare betonar att det nu verkligen måste bli förbättringar för syriska krigsflyktingar och att de får möjlighet att arbeta i Turkiet. EU vill också att Turkiet snabbare tar tillbaka människor som kommit via Turkiet och inte får asyl inom EU.
Men många tycker sig också se att EU blivit försiktigare med sin kritik mot brister på demokrati och mot den turkiska krigföringen mot kurdiska grupper. När turkiska regeringen nu tar över kontrollen av en oppositionell tidning kritiseras det av EU-diplomater, men enligt bedömare i mildare tonfall än tidigare.
Inga moraliska lösningar
– Det finns inte längre några moraliskt enkla och rena lösningar för EU när det gäller att nå en överenskommelse om flyktingarna med Turkiet, sa Stefan Kornelius nyligen i en intervju med SVT.
Stefan Kornelius är utrikesansvarig på stora Süddeutsche Zeitung och har nyligen kommit ut på svenska med en biografi om Angela Merkels Europa- och utrikespolitik. Jag är böjd att hålla med om hans bedömning.
– Flyktingfrågan har gjort Merkel svagare än någonsin, inom EU och hemma i Tyskland, och för henne är en uppgörelse med Turkiet enda utvägen inom räckhåll, enligt Stefan Kornelius.
Ensidiga beslut om gränsstängning
Makedonien, Österrike och länderna utmed ”Balkan-rutten” har ensidigt utifrån sina intressen beslutat att stänga gränser och kraftigt minska antalet människor som släpps vidare. Inför risken att Grekland nu blir ett stort flyktingläger, ett ”Libanon i Europa” lovade EU-kommissionen i veckan snabb hjälp till flyktingar i Grekland.
Situationen är akut och en tragedi för tiotusentals människor som hoppats och förespeglats att de kan ta sig till Tyskland eller Sverige men nu istället hamnar i kaos i Grekland.
Pressat Grekland vill ha undantag
Samtidigt använder den grekiska regeringen situationen för att argumentera för att kraven på balans i grekiska statsbudgeten ska mjukas upp. Övriga euro-länder ska i vår besluta om den grekiska budgetsaneringen fungerar och om Grekland ska få nya utbetalningar av stödlån. Vänsterregeringen under premiärminister Alexis Tsipras har flera gånger sagt att Grekland på grund av ökade kostnader för flyktingarna måste få uppmjukningar och undantag från reglerna om hur stora de statliga underskotten får bli.
Ryssland hoppas på slut för sanktioner
Rysslands president Putin har noterat att kriget i Ukraina och den ryska ockupationen av Krim inte längre är så högt upp på agendan för västliga ledare.
Rysslands medverkan behövs för att få något slags fred i Syrien och stopp på en av orsakerna till flyktingströmmen. Moskva välkomnar förstås att ledare i EU-länder som Ungern och Slovakien talar om att handelssanktionerna mot Ryssland på grund av Krim-ockupationen bör upphöra till sommaren. Fortsatt stora flyktingströmmar kan ge president Putin en möjlighet till påtryckningar mot EU.
Så toppmötet med Turkiet blir viktigt för de många människor som är på flykt men också en prövosten om EU-länderna kan hålla ihop bättre än tidigare under flyktingkrisen.