Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Varningen: Troligt med kärnvapen vid Östersjön

Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI gör nu bedömningen att det troligen finns kärnvapen i den ryska enklaven Kaliningrad 30 mil från Gotland. Och den amerikanske försvarsexperten Matthew Kroenig säger att det är ett nytt ”kallt krig”. Risken för kärnvapenkrig har inte varit så hög sedan 1980-talet, menar han.

Ryssland har flera gånger tidigare hotat att man kan placera kärnvapensystemet Iskander-M i den ryska enklaven Kaliningrad. Det skedde senast efter tyska medieuppgifter om att USA ska placera 20 nya taktiska kärnvapen i Europa. FOI gör bedömningen att Rysslands troligen redan har taktiska kärnvapen på plats i Kaliningrad.

– Det är troligt att det finns kärnvapen i Kaliningrad redan nu, säger Fredrik Westerlund, forskningsledare på FOI, till SVT Nyheter.

Amerikansk försvarsexpert gör samma bedömning

Den amerikanske försvarsexperten Matthew Kroenig som nyligen besökte Sverige instämmer i FOI:s analys. Matthew Kroenig är associate professor vid Georgetown Universitetet i Washington och har arbetat som militärstrategisk expert på USA:s försvarsdepartement.

– Jag håller med om att Ryssland förmodligen har placerat ut kärnvapen i Kaliningrad och på Krim. Men även om de inte har gjort det ännu, så kan de snabbt omgruppera dem dit. Så jag anser att EU:s och NATO:s försvarsanalytiker av planeringsskäl bör utgå ifrån att de finns där, säger han.

Utplaceringen av Iskander-M är ett led i en tidigare beslutad modernisering av markrobotsystemen som ska vara avslutad nästa år. Processen inleddes redan 2010. Iskander-M är ett hjulgående fordon som kan skjuta robotar med en räckvidd på 450 till 500 kilometer, enligt FOI.

– Utplaceringen följer redan tidigare kända planer. Den kan bära antingen konventionell stridsdel eller kärnstridsspetsar. Den finns både som ballistisk och kryssningsrobot, säger forskningsledare Fredrik Westerlund på FOI.

”Nytt kallt krig”

Matthew Kroenig säger att det är ett nytt ”kallt krig”.

– Risken för kärnvapenkrig i Europa har inte varit så här hög sedan 1980-talet. Ryssland har satt kärnvapen i centrum för sin militära strategi för att kompensera NATO:s övertag inom konventionella vapenslag. Om det skulle uppstå en konflikt i Europa, till exempel kring ett land i Baltikum, så finns en stor risk att Ryssland skulle kunna genomföra en begränsad kärnvapenattack i ett försök att bromsa upp konflikten, säger Matthew Kroenig.

Fredrik Westerlund instämmer, men forskningsledaren på FOI säger att man ska vara försiktigt med att beskriva den säkerhetspolitiska situationen runt Östersjön som ett nytt kallt krig.

– Vi har helt klart en ny motsättning mellan Ryssland och Väst. Men det motsvarar inte situationen under kalla kriget. Då var det en tydlig ideologisk kamp. Det är det inte idag. Under kalla kriget var det två likvärdiga motståndare. Ryssland är svagare i dag än Sovjetunionen var, medan USA och Västeuropa är starkare i dag än under kalla kriget. Det är inte heller två block som står mot varandra. Ryssland har inte en Warszawapakt som under Sovjettiden, säger Fredrik Westerlund.

”Rysk tro på kärnvapen”

Däremot håller Fredrik Westerlund med den amerikanske experten Matthew Kroenig om att den ryska ledningen tycks se ett begränsat kärnvapenkrig som en möjlig väg.

– Det finns tecken på att den politiska och militära ledningen i Ryssland tror att ett begränsat kärnvapenkrig är möjligt, att man kan använda ett taktiskt kärnvapen för att signalera att här går gränsen, nu är det dags att backa, utan att konflikten eskalerar, säger Fredrik Westerlund.

Taktiska kärnvapen – tanken på ”lagom skada”

Enligt FOI finns 500 till 600 taktiska kärnvapenstridsspetsar i Västra Ryssland som är i aktivt bruk. De taktiska kärnvapnen har en kortare räckvidd och mindre laddningsstyrka jämfört med de strategiska kärnvapnen som kan nå mål på andra sidan jorden.

– Det senaste årets kärnvapenretorik i Ryssland riskerar att leda till en tillvänjning till tanken att kärnvapen skulle gå att använda. Det sätt och i den utsträckning som ryska företrädare refererat till kärnvapen har inte förekommit tidigare – inte ens under Sovjet-tiden talade man på det viset och så öppet, säger Fredrik Westerlund.

Risk för olyckor med kärnvapen ökar

Fredrik Westerlund säger att ryska kärnvapenförband övar i en allt större utsträckning. Det gör också att risken för olyckor ökar. FOI känner till olyckor i USA under bland annat kalla kriget. Men lite är känt om olyckor i Ryssland.

– Risken för olyckor ökar ju mer man övar hantering av kärnvapnen och använder de kärnvapenbärande plattformarna. Det handlar både om risken för tekniska fel och för kollisioner i luften eller på havet. Vi har sett tecken att Ryssland inte hunnit med underhållet, bland annat på flygsidan. Vi har noterat fler olyckor den senaste tiden eftersom de flyger mer och sliter mer på sina plattformar. Och har man ett kärnvapen ombord så kan det bli ödesdigert vid en olycka.

Men FOI:s bedömning är ändå att ryska kärnvapnen som regel inte monteras på flygplan och fartyg.

– När det gäller Ryssland tror vi inte att man regelmässigt monterar dem på bärarna. Utan man behåller dem i förråd. Men med en ökad hantering av kärnstridsspetsar finns risken ändå där, säger Fredrik Westerlund på FOI.

Taktiska kärnvapen

Visa

De taktiska kärnvapnen har en kortare räckvidd och mindre laddningsstyrka jämfört med de strategiska kärnvapnen som kan nå mål på andra sidan jorden. Förekomsten av taktiska kärnvapen har, enligt FOI:s expert Fredrik Westerlund, bidragit till en annan kärnvapenretorik – tanken på att kärnvapen skulle gå att använda.

Nato

USA har omkring 200 taktiska kärnvapen i Europa. FOI uppskattar antalet till 150 till 200 stycken. De finns i Tyskland, Turkiet, Nederländerna, Italien och Belgien

Till det kan läggas de omkring 300 franska kärnvapen i Europa. Det är både taktiska kärnvapen med kort räckvidd och strategiska kärnvapen med lång räckvidd. Storbritannien har 160 stridsspetsar ombord på de strategiska ubåtarna. Ytterligare 75 franska och brittiska kärnvapenstridsspetsar är i förråd.

Ryssland

Enligt FOI finns 500 till 600 taktiska kärnvapenstridsspetsar i Västra Ryssland som är i aktivt bruk. Bland de ryska taktiska kärnvapnen finns kryssningsrobotar och frifallande bomber som kan bäras av attack- och bombflyg, samt kryssningsrobotar som kan avfyras från ubåtar och ytfartyg. Det finns också luftvärnsrobotar, kustrobotar, markrobotar och artilleri med kärnvapen. Marinen har även sjunkbomber och ubåtsjakttorpeder med kärnstridsspetsar.

Relaterat