Fredsfesten kom av sig – Colombia in i tung val-baksmälla

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Colombianerna röstade nej till fredsavtalet med Farc-gerillan. Det är ett valresultat som få externa bedömare kan förstå och som nu kastar in Colombia i en oviss framtid. Latinamerika har fått sitt eget Brexit.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Det var upplagt för fest. Den colombianska regeringen och Farc hade efter fyra års fredsförhandlingar på Kuba kommit överens om ett fredsavtal som skulle sätta punkt för en av världens äldsta väpnade konflikter. Hyllningarna från omvärlden strömmade in.

Nobels fredspris tycktes skymta runt hörnet. Colombia skulle vända blad. Men president Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Timoleón Jiménez misslyckades med det allra viktigaste – att övertyga sin egen befolkning.

Fredsavtalet i Colombia

Resultatet visar att Colombia är ett delat land

I söndagens rekordjämna folkomröstning blev vinstmarginalen till slut knappt 60.000 röster. Nej-sidan vann med 50,2 procent av rösterna mot 49,8 procent för ja-sidan.

Trots att folkomröstningen kallats för det viktigaste valet i Colombias historia var valdeltagandet bara 37 procent. Men det räckte för att komma över den gräns som gör folkomröstningen giltig.

Valresultatet visar att Colombia är ett delat land och det finns tydliga regionala skillnader. De områden som drabbats hårdast av konflikten har röstat ja med bred marginal. Även i huvudstaden Bogotá vann ja-sidan knappt. Men i de flesta medelstora städer har nej-sidan segrat och det avgjorde folkomröstningen.

Hur ska då det här valresultatet som chockar en hel värld förstås? Först och främst visar det att många colombianer fortfarande har en djupt rotad misstro mot Farc. Kritiken har framförallt handlat om att gerillan kommer för lindrigt undan.

Ett sätt för befolkningen att straffa den sittande regeringen

Farc har visserligen visat upp en ny ödmjukare sida under slutet av fredsprocessen. Självkritiken kulminerade vid förra veckans undertecknande av fredsavtalet när Timoleón Jiménez bad om ursäkt till alla de som drabbats av gerillans våld. Men det tycks ha varit för lite och för sent för att vinna befolkningens förtroende.

En annan förklaring till valutgången är att ja-sidan varit så tätt förknippad med president Santos som har låga förtroendesiffror. Folkomröstningen blev ett sätt för befolkningen att visa sitt missnöje och straffa den sittande regeringen. Dessutom har en hård konflikt om samkönade äktenskap och sexualundervisning i skolorna stärkt de konservativa grupper som även är motståndare till fredsavtalet.

Flera colombianska kommentatorer gör paralleller till Brexit

President Santos och Farc-gerillan är de stora förlorarna och det råder ingen som helst tvekan om vem som är söndagsnattens stora segerherre. Nej-sidans frontfigur har varit expresidenten Álvaro Uribe som styrde Colombia med järnhand 2002-2010 och med hjälp av omfattande militärt bistånd från USA lyckades tränga tillbaka Farc militärt.

Under fredsprocessen har Uribe framstått som alltmer politiskt isolerad men i och med triumfen i folkomröstningen gör han en kraftfull comeback.

Att ja-sidan trots statsapparaten, nästan hela det politiska etablissemanget och en enig expertkår i ryggen misslyckats med att vinna folkomröstningen gör att flera colombianska kommentatorer gör paralleller till Brexit.

Och osäkerheten vilar just nu tung över Colombia. Vad innebär egentligen ett nej i folkomröstningen? Är fredsprocessen död? Kan avtalet omförhandlas? Sanningen är att ingen riktigt vet. Om oklarheterna inte skingras snabbt finns risk för att parterna själva börjar tvivla på processen och att våldet återigen tar greppet om Colombia.

Samtidigt är det svårt att se hur flera års fredsarbete skulle kunna rullas tillbaka: fredsavtalet har redan skrivits på, FN-observatörer är på plats och Farc har börjat förstöra delar av sin arsenal.

Festen hann inte ens komma igång

I ett tal till nationen erkände sig president Santos besegrad men lovade att upprätthålla stabiliteten i landet. Den bilaterala vapenvilan fortsätter att gälla och alla politiska partier kallas till krismöte redan under måndagen för att hitta vägar framåt. Farc har tidigare lovat att inte lämna förhandlingsbordet oavsett valresultat.

Vad som än händer så innebär resultatet i folkomröstningen ett hårt slag mot fredsprocessens legitimitet. Det är en jordbävning som över en natt förändrar det politiska landskapet. Festen hann inte ens komma igång. Och redan har Colombia drabbats av baksmälla.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Fredsavtalet i Colombia

Mer i ämnet