På lördagsförmiddagen såg det plötsligt ut som om långivarnas reaktioner på det grekiska parlamentets beslut om sparåtgärder var positiva. Men på lördagseftermiddagen började finansministrarnas reaktioner komma och de var snarare negativa.
Problemet kan formuleras så här: Grekland har lovat att genomföra en massa åtgärder, men några detaljerade beslut är inte fattade. Ministrarna och deras regeringar vill se konkreta, definitiva beslut, inte bara löften.
Bristande förtroende
Finansministermötet, som skulle förbereda toppmötena, kunde inte avslutas på lördagen utan fortsätter på söndagen klockan 11. Eurozonens toppmöte startar klockan 16 men ett toppmöte med hela EU som skulle starta klockan 18 har nu ställts in.
Mycket handlar om att förtroendet för den nuvarande grekiska regeringen är i botten. Löften har brutits under de senaste fem årens kris, menar euroländerna.
Löften har brutits
Finansministermötet, som skulle förbereda toppmötena, kunde inte avslutas på lördagen utan fortsätter på söndagen klockan 11.
Mycket handlar om att förtroendet för den nuvarande grekiska regeringen är i botten. Löften har brutits under de senaste fem årens kris, menar euroländerna.
De anser vidare att den nya grekiska vänsterregeringen – med åtskilliga oerfarna politiker – har uppträtt provocerande. Till exempel har man från grekiskt håll beskyllt EU för terrorism. Det är alltför starka ord för den europeiska gemenskapen.
Hur lång är fristen?
Ändå säger läckor i Bryssel att det grekiska parlamentet skulle få en chans att under de närmaste dagarna fatta konkreta beslut om bland annat sparåtgärder. Men det talas också om andra åtgärder: Det handlar om att reformera den ineffektiva och korrumperade samhällsapparaten.
Men många frågor återstår. Till exempel: Hur lång är nu fristen denna gång? Den 20 juli har Grekland en skuld på 3,5 miljarder euro (33 miljarder kronor) att betala. Ingen vet varifrån de pengarna ska komma.
Det som toppmötet ska ta ställning till är om man ska inleda förhandlingar med Grekland om ett nytt nödlån i utbyte mot konkreta besparings- och moderniseringsåtgärder. Det tar också tid – hur går det då med skuldfristen den 20 juli? Tiden är mycket knapp.
Kan skapa regeringskris
Det är en skuld till Europeiska centralbanken ECB och om den inte betalas kan det betyda slutet för ECB:s stöd till de grekiska bankerna och därmed en kollaps för hela Grekland.
Sista ordet tycks alltså ännu inte vara sagt. Men i Grekland kan de väntade kraven skapa en regeringskris.
Radikala ledamöter ur det regerande vänsterpartiet Syriza hotar att inte rösta på fler åtstramningsåtgärder. Det kan betyda att den sittande regeringen saknar en egen majoritet i parlamentet och måste avgå.
Underskattat lånebehov
Visserligen kan regeringen få stöd av oppositionen, men regeringen saknar alltså en egen majoritet för sin politik. Det kan komplicera situationen.
Samtidigt kommer uppgifter om att den grekiska regeringen i sina kalkyler har underskattat behovet av nödlån. Man har angivit 53,5 miljarder euro (505 miljarder kronor) under tre år.
Men EU-kommissionen, Internationella Valutafonden IMF och ECB har räknat ut att siffran snarare ligger runt 74 miljarder euro. Även siffran 82 miljarder nämns. Och det finns uppgifter i tyska tidningen Bild om ett behov på över 100 miljarder euro.
Tillfälligt euro-utträde
Detta gör läget än mer oöverskådligt inför söndagens toppmöte.
Enligt tyska medieuppgifter – från Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung – ska Tyskland ha föreslagit ett Grekland under till exempel fem år lämnar eurogemenskapen. Under den tiden ska man försöka få rätt på ekonomin.
Enligt finländska mediekällor ska åtminstone fem ytterligare stater stödja denna idé. Detta kan också bli en av de frågor som man måste ta ställning till under söndagen.
Och i Finland finns uppgifter om att finansministern har fått uppdrag att inte rösta för ett nytt lån för Grekland. Det skulle ganska klart betyda att Greland måste lämna eurozonen. Kraven kommer från de populistiska sannfinländarna – och kan sluta i en finsk regeringskris.
I Tyskland ser det ut som om den sittande koalitionsregeringen mellan kristdemokrater och socialdemokrater är splittrad i frågan hur man ska förhålla sig. Kristdemokraten Angela Merkel pressas hårt av grupper som föredrar hårda tag mot Grekland. Merkel måste i en omröstning i sitt parlament, som kan komma denna vecka, ha absolut fasta garantier att Grekland verkligen agerar.
Spela tillbaka bollen
Vi vet ännu inte hur länge detta spel ska fortsätta. Men det verkar som om det inte skulle vara avslutat i och med söndagens toppmöte i Bryssel.
Om läckorna från lördagens finansministermöte stämmer verkar man vilja spela bollen tillbaka till Grekland en gång till, ge det en absolut (?) sista chans till.