Premiärminister Alexis Tsipras gratuleras efter omröstningen. Foto: TT

Parlamentet röstade ja till nya reformförslaget

Uppdaterad
Publicerad

Grekiska parlamentet röstade i natt med stor majoritet ja till det nya reformpaketet som regering lämnat in till eurogruppens ordförande. Under fredagskvällen kom även signaler på att långivarna ställer sig positiva till förslagen.

Strax före midnatt stod Greklands premiärminister Alexis Tsipras i talarstolen och vädjade till parlamentet att godta hans reformförslag.

– Vi har ett nationellt ansvar att hålla vårt folk vid liv, sade Tsipras under debatten, enligt TT.

Ekonomiska krisen i Grekland

Och det blev till slut ett ja efter en nattmangling i det grekiska parlamentet.

Omröstningen slutade efter flera timmars debatt och förslaget fick en betryggande majoritet, 251 röstade ja och 32 nej. Åtta ledamöter ska ha avstått från att rösta och nio var frånvarande, enligt flera medier.

Minister avstod från att rösta

Några ledamöter som tillhör Tsipras vänsterparti Syriza avstod från att rösta, bland andra parlamentets talman och landets energiminister.

Många tycker att det liknar det förslag som folket röstade nej till för en vecka sedan. Förslaget innehåller höjd pensionsålder, höjd företagsskatt och höjd hotell- och restaurangmoms. Men även skuldavskrivningar och ett stort lån.

Den svensk-grekiska frilansjournalisten Alexandra Pascalidou befinner sig i Grekland och beskriver krisen som en dokusåpa som pågår dygnet runt.

– Grekerna följer allt på TV.

Hon säger vidare att det råder en total splittring i parlamentet kring regeringens förslag och att förslaget får kritik.

– Vissa går inte med på nedskärningarna, det är både från högern och extremvänstern, säger hon.

Demonstrationer

Samtidigt som det grekiska parlamentet debatterade regeringens förslag pågick demonstrationer på Syntagmatorget i Aten. Inte lika omfattande som inför folkomröstningen förra veckan, men det var ändå tusentals som ville visa sitt missnöje med åtstramningspolitiken.

Men reformförslaget som Grekland lagt fram har tagits emot positivt från flera håll. Bland annat från Italien och Frankrike. President Francois Hollande kallade förslaget ”seriöst och trovärdigt”.

Men de mindre länderna inom EU är skeptiska.

– Det känns inte som om de förslagen kommer att räcka, säger Litauens president Dalia Grybauskaite.

Lettlands premiärminister Laimdota Straujuma säger att det kommer att bli svårt att övertala det lettiska folket att låna pengar till Grekland.

– Just nu ser jag ingen anledning för Lettland att låna ut pengar till Grekland.

Vii ha nytt miljardlån

Den grekiska regeringen med premiärminister Alexis Tsipras i spetsen vill i utbyte mot reformpaketet ha ett treårigt lån på 53,5 miljarder euro. Dessa pengar ska användas för att betala landets skulder.

Dessutom vill man enligt nyhetsbyrån AFP att planen omfattar nedskrivning av de gigantiska skulderna. Den åtgärden är impopulär bland euroländerna, flera av dem, däribland Greklands största långivare Tyskland som har aviserat att det inte är ett alternativ.

Senare i dag ska euroländerna avgöra om de ska inleda förhandlingar om ett tredje stödprogram, eller låta Grekland falla fritt.

Ett slutgiltigt beslut att starta stödprogrammet tas i så fall på ett toppmöte på söndag när EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel.

Pensionssystemet och moms

Enligt nyhetsbyrån Reuters och tidningen The Guardian innehåller det grekiska reformförslaget bland annat följande:

  • Företagsskatten höjs till 28 procent.
  • En översyn genomförs av pensionssystemet. En summa motsvarande en procent av BNP ska sparas in genom detta, möjligheten till förtidspensionering uppges försvinna.
  • Före år 2022 ska pensionsålder ha höjts till 67 år.
  • Kampen mot skattebrottslingar trappas upp.
  • Öarnas skattelättnader skrotas.
  • Försvarsbudgeten ska minskas med 300 miljoner euro – 100 miljoner i år och 200 nästa år.
  • Privatisering av regionala flygplatser och hamnarna i Piraeus, Thessaloniki och Hellinikon.
  • Momsbeskattning på hotell på 13 procent och 23 procent för restauranger och catering.
  • Överskottsmålet behöver ses över eftersom situationen har förändrats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet