Häromdagen avgick USA:s nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn sedan han erkänt att han inte talat klartext om sina ryska kontakter. Strax därefter uppgav källor inom det amerikanska rättsväsendet och underrättelsetjänsten att president Donald Trumps medarbetare haft löpande kontakter med ryska tjänstemän under valkampanjen.
Lögnen blivit norm
Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, menar att lögnen har blivit norm inom Trumps administration. Redan dagarna efter installationen den 20 januari yttrade sig presidenten osant vid flera tillfällen, menar han.
– Han sade att solen tittade fram under installationen, trots att man ser på publikbilderna att det regnade. Sedan sade han att publiken var den största någonsin i amerikansk historia trots att det inte stöds av bilderna. Han sade också att mellan tre och fem miljoner röster i valet var illegala och hade gått till Hillary Clinton, säger han.
Det dröjde inte länge innan Trumps pressekreterare Sean Spicer backade upp kommentaren om publiksiffrorna. Och strax därefter kallade Trumps rådgivare Kellyanne Conway uppgifterna för ”alternativa fakta”.
Tvingar medarbetarna att ljuga
Enligt Erik Åsard känns mönstret igen från Trumps tid före installationen. Enligt faktakollsajten Politifact har 70 procent av Trumps uttalanden mestadels eller fullständigt varit osanna medan 15 procent varit halvsanningar, detta vid en granskning av över 300 uttalanden sedan 2011.
– Nu fortsätter han i samma stil som president. Trump är en vanelögnare, han ljuger om i stort sett vad som helst.
Trumps osanningar får som konsekvens att hans medarbetare också måste ljuga, eftersom det är deras jobb att försvara sin chef, menar han.
– De kan inte säga att han ljuger, utan måste antingen försöka omtolka hans uttalanden eller så dras de in i samma cykel av osanningar.
Informationspåverkan del av politiken
Björn Palmertz, analytiker inriktad på informationspåverkan och strategisk kommunikation på Försvarshögskolan, menar att informationspåverkan är en naturlig del av den politiska sfären. I det avseendet är det Trump ägnar sig åt – att trycka på saker som stöder hans politiska agenda – inte onormalt. Samtidigt är det tydligt att han försöker fånga upp missnöjda grupper.
– Det här sättet att få ut sitt budskap har visat sig vara effektivt i det korta perspektivet, såsom informationsmiljön ser ut just nu. Dels har vi ett visst mått av polarisering i många länder i väst, där det finns en underliggande konflikt mellan människor som känner sig underrepresenterade i det politiska systemet och en medelklass som det har gått bra för. Då blir det lättare att argumentera för de som är missnöjda, säger Björn Palmertz och fortsätter:
– I dag kan man också kringgå granskningen genom alternativa kanaler och undgå faktakoll. Eftersom informationsflödet går snabbare är det också svårt som mottagare att hinna med och källkontrollera allt.
Ovanligt mycket oklarheter
Det som är ovanligt med Trumps administration är att det finns så mycket oklarheter omedelbart efter tillträdet, både gällande kontakter med Ryssland och uttalanden som inte verkar stämma med verkligheten.
– Normalt sett står trovärdighet i fokus, det finns en ovilja att gå ut med direkta felaktigheter. Men här verkar det inte stämma längre utan man vinklar mer än normalt. Man är villig att ta den risken och lägger ut så många budskap att granskningsfunktionerna inte hinner med.