De hårt spända trådarna ljuder i moll när de små fingrarna flinkt arbetar med tråden och med frenesi tar sig vidare åt höger. Allt går väldigt snabbt, jag hinner inte se vad fingrarna gör med tråden innan den lilla pojken har slagit en ny knut och börjat på nästa.
Muhammad är 8 år – det är vad han tror, han vet inte säkert – men han är den äldsta av de tre bröder som sitter vid den slitna vävstolen i hemmet utanför Peshawar. Muhammad har knutit mattor sedan han var sex år gammal.
– Efter några timmar tar jag en paus, när mina händer gör ont, säger Muhammad och visar sina små trasiga fingrar för min kamera. Pojkens fingrar vittnar om många och långa timmar framför vävstolen.
Fyra miljoner barn arbetar
Pakistan har alltid varit känt för sina mattor och det är en lukrativ marknad. Men på grund av det förändrade säkerhetsläget och den ekonomiska kris som råder i landet har mattförsäljningen sjunkit dramatiskt och många av de fabriker som tidigare producerade mattor har tvingats stänga. Produktionen har därför flyttats in i många privata hem runt om i landet.
Det finns ingen lag som förbjuder barnarbete och i dag uppskattats över fyra miljoner barn arbeta i landet.
– Det är ett stort problem att barnen arbetar hemma, speciellt eftersom de då har tillgång till arbetet dygnet runt. När som helst kan de bli satta i arbete, och de kommer att lyda, säger Habiba Salman, som arbetar med att motverka barnarbete i Pakistan.
Extremt fattigt område
Gränderna i området utanför Peshawar är trånga och kloakvatten rinner öppet i rännstenen där barn leker intill en soptipp i en av de smala gränderna. Stundtals får jag hålla tillbaka kväljningar av den intensiva stank som den 45 grader varma luften bär med sig. Området är extremt fattigt och många familjer har svårt att få ihop mat för dagen.
– Det är jobbigt att väva mattor och min nacke gör ofta ont när jag måste sitta länge. Men vi måste arbeta, vi har inget val. Det här är den enda inkomst min familj har, berättar Muhammad för mig.
Muhammad och hans bröder tjänar ungefär 50 dollar för en matta, som tar dem flera månader att framställa. När vi senare åker till en av mattförsäljarna i centrala Peshawar kostar samma matta 500 dollar. När vi frågar försäljaren vad han tycker om att barn väver hans mattor svarar han kort:
– Barnen har inget annat jobb, och det är därför de måste jobba.
En skoningslös bransch
– Det här är en skoningslös bransch, kvaliteten blir bättre och vinsterna större om barnen utför jobbet, säger försäljaren.
– Niclas, vi måste gå nu – skynda dig. Det är vår tolk, Shoat som ropar, vi får inte vara här och filma.
Området är inte säkert att vistas i för länge. Jag försöker behålla lugnet för att kunna samla de bilder jag behöver för reportaget. Och det gör mig ont att se de små slitna fingrarna dra i de vassa trådarna – och samtidigt veta att pojken kommer att sitta i ett oändligt många timmar framför sin vävstol.
Inget barn ska behöva bli berövad sin barndom. När vi frågar Muhammad om vad han tror om framtiden, blir han osäker på vad han ska svara.
– Jag drömmer om att bli doktor och jag skulle hellre leka med mina vänner än att sitta här och arbeta.