Mays tuffa retorik på sistone har signalerat att hon är inriktad på ett ”hårt” EU-utträde, i stället för en relation som liknar den som exempelvis Norge har med EU.
– Det går inte mot en norsk modell. Det kommer inte att bli en schweizisk modell. Det kommer att bli en överenskommelse mellan ett oberoende och suveränt Storbritannien och den Europeiska unionen, sade hon under konservativa Tories kongress i Birmingham i början av oktober.
Men nu uppger affärstidningen Financial Times, som hänvisar till flera högt uppsatta regeringskällor, att May inte alls har uteslutit fortsatta betalningar till EU efter utträdet – betalningar på flera miljarder pund om året.
Vill skydda viktiga sektorer
Skälet till att May kan tänka sig att – liksom Norge – fortsätta bidra till EU:s budget är att hon vill skydda vissa viktiga sektorer, enligt FT. I artikeln nämns både Londons finanssektor och de brittiska biltillverkarna, som uttryckt stor oro för konsekvenserna av Storbritanniens EU-utträde.
Tidningen konstaterar att planen lär uppröra många konservativa EU-skeptiker.
– Det blir intressant att se reaktionerna, säger Alan Winters, professor i nationalekonomi vid University of Sussex, till TT.
Enligt Winters är ”det inte omöjligt” att planen blir verklighet, men hur sannolikt det är går inte att bedöma, säger han.
En oförutsägbar process
Alan Winters, i Sverige för att delta i ett seminarium om brexit, konstaterar att brexit-processen över huvud taget är oförutsägbar.
– Regeringen är kraftigt splittrad i den här frågan.
Under åren 2010–2014 uppgick britternas årliga EU-nota i genomsnitt till 7,1 miljarder pund (motsvarande cirka 76 miljarder kronor) netto, det vill säga när pengaflödet från Bryssel till projekt och institutioner i Storbritannien dras bort, enligt den brittiska statistikbyrån.
Förutom de eventuella EU-betalningarna efter Storbritanniens utträde kommer skilsmässan att kosta landet omkring 20 miljarder pund (cirka 215 miljarder kronor), enligt Financial Times analys. Det handlar om Storbritanniens andel av bland annat pensionsskulder och åtaganden om investeringar i exempelvis infrastruktur.
Norges årliga kostnader relaterade till EU-samarbetet uppgår till 800–900 miljoner euro (drygt åtta miljarder svenska kronor) om året, enligt den norska regeringen.